Riktlinjer för kunskap om stavning och grammatik

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1600 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Svar på fråga 2021/22:1600 av Markus Wiechel (SD)
Riktlinjer för kunskap om stavning och grammatik

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att agera i syfte att säkerställa högre språkliga kunskapskrav för elever.

Låt mig börja med att slå fast att jag vill ha en skola där kunskap och bildning står i fokus och där varje elev möts av höga förväntningar och tydliga krav. Det självklara målet är att varje elev ska utvecklas så långt som möjligt och att kunskapsresultaten i svensk skola ska fortsätta att förbättras.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder just för att främja elevers kunskapsutveckling i språk. Den 1 juli 2019 infördes bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser genom en ändring i skollagen (2010:800). Syftet med garantin för tidiga stödinsatser är att fler elever ska nå de kunskapskrav (den 1 juli 2022 byter kunskapskraven namn till betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper) som finns för läsning i årskurs 1 i grundskolan och sameskolan och i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundskolan och sameskolan (årskurs 4 i specialskolan). Eleverna ska få rätt stöd i rätt tid för att på sikt nå en fullständig utbildning.

Regeringen fattade i augusti 2020 beslut om ändringar i kursplanerna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan som ska tillämpas från och med hösten 2022. De reviderade kursplanerna ska bli en tydligare utgångspunkt och ett bättre arbetsverktyg för lärarnas undervisning. De ska även stödja en skola för kunskap och bildning och stärka kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen. I ämnena svenska och svenska som andraspråk finns flera förändringar, exempelvis förstärks det centrala innehållet kring läsande och skrivande.

Regeringen gav också i november 2020 Statens skolverk i uppdrag att göra en bred översyn av ämnena svenska och svenska som andraspråk som syftar till att alla elever ska få bättre förutsättningar att utveckla sina kunskaper i och om svenska språket.

Ytterligare ett exempel på åtgärder som regeringen vidtagit för att främja elevers språkutveckling är ett uppdrag till Skolverket i regleringsbrevet för 2021, som handlar om att genomföra kontinuerliga och långsiktiga insatser för att främja ett ökat läsande hos barn och elever från förskolan till gymnasieskolan. Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2022.

I samband med revideringen av kursplanerna har Skolverket även reviderat och beslutat om betygskriterierna. Av kriterierna för bedömning av kunskaper för elever i årskurs 3, kommer det framgå att elever för godtagbara kunskaper i svenska och svenska som andraspråk, även efter revideringen som ska tillämpas till hösten 2022 ska kunna skriva texter och använda stor bokstav och punkt.

Jag delar inte bilden att vi ställer för låga krav på elevers språkliga kunskaper. Jag håller däremot med om vikten av att elever har goda kunskaper i språk. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att elever utvecklar goda kunskaper i svenska är därför centralt i svensk skola.

Stockholm den 25 maj 2022

Lina Axelsson Kihlblom