Riksrevisionens kritik mot regeringens bistånd till multilaterala organisationer
Svar på skriftlig fråga 2021/22:388 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:388 av Björn Söder (SD)
Riksrevisionens kritik mot regeringens bistånd till multilaterala organisationer samt fråga 2021/22:415 av Magdalena Schröder (M) Regeringens mål- och resultatstyrning av biståndet
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta med anledning av den återupprepade kritiken från Riksrevisionen om regeringens bistånd till multilaterala organisationer. Magdalena Schröder har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att följa upp och säkerställa att den del av biståndet regeringen betalar ut i form av kärnstöd leder till resultat och går att följa upp. Jag besvarar frågorna samlat.
Jag vill inledningsvis understryka att internationella granskningar och bedömningar givit Sverige höga betyg som biståndspolitisk aktör. Ett exempel på detta är OECD:s biståndskommittés (DAC) senaste utvärdering av det svenska biståndet från 2019.
Sveriges utvecklingssamarbete ska vara relevant och effektivt. Kärnstöd till multilaterala organisationer är enligt regeringen ett centralt verktyg för att nå detta. Sverige är pådrivande för starka revisions- och kontrollfunktioner i organisationerna och ställer krav på uppföljning, utvärdering och resultatredovisning. Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag för att ytterligare förbättra styrningen av svenskt bistånd till multilaterala organisationer.
Tidsperioden för granskningen var 2017 till 2019. Sedan dess har Utrikesdepartementet uppdaterat vägledningar och utvecklat nya rutiner. Dessutom genomförs nu utbildningar i riskanalys regelmässigt, och det finns ett nytt it-system som bidrar till bättre uppföljning.
Utrikesdepartement har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att studera rapportens rekommendationer och föreslå de åtgärder som kan behöva vidtas för att ytterligare stärka styrningen och uppföljningen av det multilaterala biståndet.
Regeringen kommer, som svar på granskningen, att lämna en skrivelse till riksdagen som redovisar vilka åtgärder Utrikesdepartementet har vidtagit eller avser att vidta. Regeringen kommer dessutom under våren att lämna en skrivelse till riksdagen om resultat i utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet genom multilaterala organisationer.
Stockholm den 8 december 2021
Matilda Ernkrans
Skriftlig fråga 2021/22:388 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2021-12-08)
Fråga 2021/22:388 Riksrevisionens kritik mot regeringens bistånd till multilaterala organisationer
av Björn Söder (SD)
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
I en rapport som släpptes den 2 november riktar Riksrevisionen skarp kritik mot regeringens bistånd till multilaterala organisationer, till exempel FN, FN:s underorgan och Världsbanken.
”Regeringen fattar årligen beslut om drygt 16 miljarder kronor i så kallat kärnstöd till multilaterala organisationer. Riksrevisionens granskning visar att stödet saknar tydliga mål, och att det finns brister i beredning och uppföljning”, skriver Riksrevisionen.
Man saknar mål i strategier som styr Sveriges kärnstöd, dokumenterad riskanalys inför att regeringen ska fatta beslut om kärnstöd och en samlad uppföljning av stödet till respektive organisation samt av de strategier som styr kärnstödet.
”Det framgår inte av UD:s underlag vilka omständigheter som har varit avgörande för regeringens beslut som rör kärnstöd. Till exempel framgår det inte hur styrkor, svagheter, möjligheter och risker med ett visst kärnstöd eller en viss multilateral organisation har vägts in i beslut eller påverkat föreslagna nivåer på kärnstöd”, skriver man i rapporten (sidan 57).
Riksrevisionen riktade liknande kritik i en granskning redan 2014. ”Det resulterade i att vissa beslutsprocesser förändrades. Den nya granskningen visar på liknande brister i beslutsunderlag och uppföljning som fanns 2014”, skriver Riksrevisionen vidare.
Av denna anledning frågade jag statsrådet Per Olsson Fridh om vilka åtgärder han avsåg att vidta med anledning av den återupprepade kritiken från Riksrevisionen om regeringens bistånd till multilaterala organisationer.
Efter att statsminister Stefan Löfven den 10 november lämnat in sin begäran om entledigande som statsminister besvarades min fråga med att ”som utgångspunkt besvarar en övergångsregering inte interpellationer eller skriftliga frågor. Vissa frågor, bl.a. frågor som rör EU-ärenden eller rena sakförhållanden, kan det dock bli aktuellt att besvara. Bedömningen är att denna skriftliga fråga inte är sådan att den bör besvaras av en övergångsregering. Frågan kommer därför inte att besvaras.”
Nu har en ny statsminister tillträtt och en regering är på plats.
Av denna anledning vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av den återupprepade kritiken från Riksrevisionen om regeringens bistånd till multilaterala organisationer?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.