Riksgymnasiet för döva och hörselskadade
Svar på skriftlig fråga 2023/24:1050 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:1050 Riksgymnasiet för döva och hörselskadade
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2023/24:1050 av Nadja Awad (V)
Riksgymnasiet för döva och hörselskadade
Nadja Awad har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att garantera att alla elever som har behov av den utbildning som riksgymnasiet för döva och hörselskadade erbjuder kan ta del av den.
Antalet elever vid det anpassade riksgymnasiet för elever med en intellektuell funktionsnedsättning i kombination med dövhet eller hörselskada har de senaste tio åren varierat mellan 29 och 40. Örebro kommun har under perioden kunnat anta alla elever som sökt till utbildningen och som är behöriga och tillhör målgruppen.
Läsåret 2023/24 ökade antalet elever på det anpassade riksgymnasiet för elever med en intellektuell funktionsnedsättning i kombination med dövhet eller hörselskada kraftigt, från 35 elever läsåret 2022/23 till 45 elever läsåret 2023/24. Under de senaste tio åren har antalet elever i år 1 på utbildningen varierat mellan 5 och 11 elever. Läsåret 2023/24 fanns 19 elever i år 1 enligt Skolverkets statistik.
För att hantera den kraftiga ökningen av antalet elever läsåret 2023/24 förstärktes statsbidraget till den aktuella utbildningen med ytterligare 10 miljoner kronor 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.6.6). För 2025–2027 beräknas statsbidraget förstärkas med motsvarande nivå.
Mot bakgrund av ovan nämnda elevökning beslutade regeringen i december 2023 att ge Statens skolverk i uppdrag att kartlägga och analysera elevutvecklingen, sökande och antagna fr.o.m. läsåret 2012/13 t.o.m. läsåret 2023/24, vid riksrekryterande Rh-anpassad utbildning, riksgymnasiet för döva, riksgymnasiet för hörselskadade och den riksrekryterande anpassade gymnasieutbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med dövhet eller hörselnedsättning. I uppdraget låg även att Skolverket skulle lämna en prognos avseende söktrycket för kommande tio år med start läsåret 2024/25. Den del av uppdraget som rör den riksrekryterande anpassade gymnasieutbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med dövhet eller hörselnedsättning redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i juni 2024. Skolverkets prognos över den fortsatta elevutvecklingen är att söktrycket inte väntas överstiga den nuvarande nivån de kommande tio åren. I dagsläget planerar jag därför inte några ytterligare åtgärder. Jag kommer emellertid fortsatt att följa frågan noga.
Stockholm den 27 augusti 2024
Lotta Edholm
Skriftlig fråga 2023/24:1050 av Nadja Awad (V) (Besvarad 2024-08-27)
Fråga 2023/24:1050 Riksgymnasiet för döva och hörselskadade
av Nadja Awad (V)
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
I Örebro kommun finns Sveriges enda riksgymnasium för döva och hörselskadade. På Riksgymnasiet går elever som är döva eller har en hörselnedsättning, kombinerad syn- och hörselnedsättning (dövblindhet) eller grav eller generell språkstörning.
På Riksgymnasiet finns nationella gymnasieprogram och introduktionsprogram. Eleverna undervisas i små klasser och väljer om de vill ha sin undervisning på teckenspråk eller på talad svenska med stöd av hörselteknik. De elever som behöver får bo på internat.
Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden i Örebro beslutade den 29 januari om principer för urval när ungdomar söker till anpassad gymnasieutbildning för döva och hörselskadade. Detta blev aktuellt eftersom antalet sökande har ökat kraftigt, från 31 elever år 2019 till 47 elever år 2023. I huvudsak täcks kostnaderna för utbildningen av statsbidrag, ca 63 procent, och interkommunal ersättning, ca 33 procent. Om elevantalet ökar till hösten 2024 räcker inte statsbidraget och den interkommunala ersättningen. År 2023 kostade en elev ca 1,2 till 1,3 miljoner kronor per år. I regel har dessa elever LSS och boende i Örebro. Dessutom finns det inte lokaler i tillräcklig omfattning.
Urvalsprincipen som beslutades den 29 januari innebär att om det är fler sökande än antalet platser ska de elever som bedöms klara utbildningen bäst prioriteras. Det innebär att de elever som har störst funktionshinder hänvisas till hemorten, med stor risk för att där inte finns vare sig personal eller skolkamrater som är teckenspråkskunniga.
Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet Lotta Edholm:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att garantera att alla elever som har behov av den utbildning Riksgymnasiet ger för döva och hörselskadade också kan ta del av den?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.