Riksdagens tillkännagivande om villkorlig frigivning
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1631 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2020/21:1631 av Johan Forssell (M)
Riksdagens tillkännagivande om villkorlig frigivning
Johan Forssell har frågat mig om jag avser att tillsätta en ny utredning i syfte att ersätta tvåtredjedelsfrigivningen med trefjärdedelsfrigivning, och när jag i så fall avser att tillsätta denna utredning.
Den villkorliga frigivningen syftar till att på ett ändamålsenligt sätt kontrollera övergången från anstalt till ett liv i frihet. Möjligheterna till en successiv övergång från livet i anstalt till ett liv i frihet är i många fall avgörande för den dömdes anpassning. Under prövotiden finns möjlighet till stödjande och kontrollerande insatser. Den villkorliga frigivningen ger också möjlighet att ställa krav på den frigivne och att tillgripa sanktioner om kraven inte uppfylls.
Reglerna om villkorlig frigivning har genomgått stora förändringar under senare tid och ytterligare lagändringar är på väg att införas.
Den 1 juli 2020 trädde lagändringar i kraft som bland annat innebär att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Kriminalvården kan också fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs.
Den 1 maj 2021 träder lagändringar i kraft som innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder, eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare införs utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden.
Frågan om villkorlig frigivning i vissa fall bör ske efter avtjänande av tre fjärdedelar av straffet övervägdes av Frigivningsutredningen (SOU 2017:61). Utredningen anförde att avsikten med åtgärden är att skydda samhället mot framtida brott, inte att införa en ytterligare reaktion på den tidigare brottsligheten. Genom att skjuta upp frigivningstidpunkten viss tid kan man förvisso hindra den dömde att återfalla i brott under det fortsatta frihetsberövandet. Det får enligt utredningen dock i allmänhet antas att risken för återfall är densamma vid den nya frigivningstidpunkten. I värsta fall har den förlängda anstaltsvistelsen inneburit att risken för återfall har ökat. Effekterna blir därmed, om någon, liten på såväl individnivå som på samhällsnivå enligt utredningens slutsats.
En övergång till villkorlig frigivning efter tre fjärdedelar av strafftiden skulle också vara mycket kostsam. Det framgår inte av tillkännagivandet hur en sådan reform skulle finansieras.
Att motverka återfall i brott är en prioriterad fråga för regeringen. Jag följer noga effekterna av de reformer som genomförts och är på väg att genomföras av systemet med villkorlig frigivning och avser återkomma beträffande behovet av ytterligare förändringar.
Stockholm den 17 februari 2021
Morgan Johansson
