Resurser till försvaret

Svar på skriftlig fråga 2016/17:164 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:164 av Lotta Olsson (M) Resurser till försvaret

Lotta Olsson har frågat mig om jag anser att vi skulle behöva satsa mer på försvaret vid ett svenskt Natomedlemskap än om vi skulle vara alliansfria och behöva möta framtidens säkerhetsutmaningar själva utan solidariska säkerhetsgarantier från de övriga Natomedlemmarna.

Regeringen har varit tydlig med att den militära alliansfriheten är grundläggande i Sveriges säkerhetspolitik. Sveriges militära alliansfrihet förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga, viket bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa.

Den försvarspolitiska inriktningen för 2016-2020 visar att vi tar vårt ansvar för säkerheten i vårt närområde och prioriterar att stärka den nationella försvarsförmågan.

Mot bakgrund av den försämrade säkerhetspolitiska utvecklingen sedan våren 2014 har riksdagen med bred majoritet fattat beslut om att förstärka det svenska försvaret. Under perioden fram till och med 2020 tillförs drygt 10 miljarder kronor som en del av den breda politiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderater-na, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Tillsammans med tidigare beslut innebär detta att försvarets ekonomi förstärks med totalt 17 miljarder kronor under inriktningsperioden, jämfört med 2014 års nivå.

Låt mig också påminna om att oavsett om ett land ingår i Nato eller inte har landet i fråga i första hand ett eget ansvar för att kunna försvara sitt eget territorium. Enligt artikel 3 i Washingtonfördraget, så är de egna försvarsansträngningarna centrala för varje land som ingår i alliansen.

Stockholm den 27 oktober 2016

Margot Wallström