Resultaten av PISA-mätningarna
Svar på skriftlig fråga 2019/20:660 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2019/20:660 av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Resultaten av PISA-mätningarna
Ann-Sofie Lifvenhage har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att öka andelen elever som deltar i undersökningen framöver så att vi får tillförlitliga svar och därmed kan se resultatet som en temperaturmätare av svenska elevers kunskaper.
PISA (Programme for International Student Assessment) är en internationell undersökning som organiseras och leds av OECD. I Sverige ansvarar Statens skolverk på uppdrag av regeringen för PISA. Skolverkets arbete sker i tät samverkan med OECD och PISA-konsortiet. OECD sätter upp tydliga regler för vilka elever som ska delta i studien och vilka som inte ska göra det. Samma regler gäller för alla deltagande länder och det är således inte Sverige som bestämmer dessa regler.
Ungefär 5 500 elever från 223 skolor i Sverige deltog i PISA 2018, det är lika många som i PISA 2015. Urvalet är representativt för landets 15-åriga elever och på varje skola som ingår i urvalet väljs elever slumpmässigt ut för att genomföra provet. Enligt OECD:s regelverk kan vissa elever exkluderas från urvalsramen. Det är framförallt elever som har en funktionsnedsättning, eller elever som nyligen anlänt till landet och inte hunnit lära sig språket. Att inkludera elever som nyss kommit till landet, och som på grund av detta har mycket begränsade kunskaper i språket, skulle inte resultera i en rättvisande bild av hur väl skolsystemet lyckats med att rusta eleverna inför kommande yrkesliv eller fortsatta studier. Kriterierna för exkludering är, som jag nämnt tidigare, gemensamma för alla länder. Framtagandet av urvalsramen och fastställandet av exkluderingsgraden granskas och godkänns av OECD. I Sverige beror den högre exkluderingsgraden i PISA 2018 framförallt på den stora invandring som skett under senare år.
Det är alltså OECD som bestämmer regelverket för hur PISA genomförs. Jag har förtroende för att OECD gör en korrekt bedömning när de tar fram direktiv för studien. Sverige har följt och kommer också i framtiden att följa dessa direktiv för att undersökningen ska vara statistiskt rättvisande och jämförbar mellan länder och över tid.
Stockholm den 10 januari 2020
Anna Ekström
Skriftlig fråga 2019/20:660 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) (Besvarad 2020-01-10)
Fråga 2019/20:660 Resultaten av PISA-mätningarna
av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
För ett par veckor sedan fick vi ta del av resultatet från PISA-mätningen. Vid första anblicken såg det glädjande ut med en positiv utveckling.
Vid en djupdykning i resultatet finner vi flera frågetecken som behöver rätas ut för att kunna komma vidare och på riktigt förbättra resultaten.
Det så kallade bortfallet, elever som valdes ut att vara med men som av olika anledningar inte dök upp vid provtillfället, har ökat från 9,3 procent vid förra mätningen till 13,5 procent.
Vi sticker dessutom ut markant i andelen 15-åringar i det svenska skolsystemet som inte ens fått delta i proven då deras kunskaper i svenska språket är så låga att de inte på ett meningsfullt sätt bedöms kunna genomföra provet. De tidigare 5,7 procent som inte togs ut till provskrivning har nu bytts ut mot hela 11,1 procent. Näst intill en fördubbling. Detta är att jämföra med genomsnittet på 4 procent för alla OECD-länder eller riktlinjen att det inte bör överstiga 5 procent.
Tyvärr tenderar lågpresterande elever i högre utsträckning än högpresterande att inte delta vid provtillfällen, något som till och med kan påverka resultatet i positiv riktning.
Tar vi bort de ungdomar i våra svenska skolor som har absolut lägst kunskaper och det ökande antal elever som borde ha gjort provet men tyvärr inte dyker upp kan trenden se bättre ut för svenska elever än vad verkligheten egentligen säger ute i landet, vilket gör att undersökningen tappar sin viktiga funktion som temperaturmätare av svenska elevers kunskaper.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att öka andelen elever som deltar i undersökningen framöver så att vi får tillförlitliga svar och därmed kan se resultatet som en temperaturmätare av svenska elevers kunskaper?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.