Till innehåll på sidan

Restnoteringar av läkemedel

Svar på skriftlig fråga 2018/19:668 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


S2019/0

2445

/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:668 av Barbro Westerholm (L)
Restnoteringar av läkemedel

Barbro Westerholm har frågat mig om jag och regeringen kan tänka oss att återskapa tillgången till beredskapslager med läkemedel för användning när tillgången på läkemedel godkända för användning i Sverige brister.

Regeringen ser precis som Barbro Westerholm allvarligt på att läkemedel allt oftare tar slut på öppenvårdsapotek eller inom hälso- och sjukvården. Detta är en trend som tyvärr syns i många länder.

Att förekomsten av restnoteringar blivit vanligare kan delvis förklaras av att det finns fler läkemedel på marknaden än tidigare samt att en större andel av dessa läkemedel är framtagna för behandling av förhållandevis små patientgrupper. Utvecklingen beror också på prispress i produktionsprocessen och i logistikkedjan, vilket gör att sårbarheten i systemet blivit större. Det är svårt att som en enskild nation att påverka världsmarknaden. Vidare har avregleringen av apoteksmarknaden lett till en minskad flexibilitet för att hantera bristsituationer i apoteksledet.

Regeringen är aktiv i frågan. År 2017 fick Läkemedelsverket i uppdrag att ta fram ett nytt it-stöd för att säkerställa hantering av en ökad ärendeinströmning. Information om restnoteringar finns sedan början av 2018 tillgänglig på myndighetens hemsida. Läkemedelsverket har också ändrat rutiner för anmälan av restnoteringar och gör en striktare tillämpning av läkemedelslagen. Inom den nationella läkemedelsstrategin diskuteras möjligheten att vidta ytterligare åtgärder för att hantera framtida bristsituationer. Sverige kommer också att lyfta behovet av insatser riktade mot de bakomliggande orsakerna både inom EU och på global nivå.

När det gäller frågan om ett beredskapslager är en effektiv åtgärd för att förbättra tillgången på läkemedel bevakar regeringen pågående arbete inom området. I den utredning som Barbro Westerholm hänvisar till och som regeringen tillsatte i augusti 2018 (S 2018:09 – Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap) ingår att se över nuvarande ordning i syfte att säkerställa att det finns tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel. Denna utredning kommer att titta på behoven av åtgärder inom hela försörjningskedjan. Beredskapslager ingår därför som en del av denna utrednings uppdrag.

För närvarande pågår dessutom en kartläggning av läkemedelsförsörjningen i Sverige som Socialstyrelsen håller i tillsammans med Region Skåne. Projektet slutrapporteras i juni 2019.

Sammanfattningsvis delar jag bedömningen att det är ett allvarligt problem att läkemedel allt oftare tar slut. De kartläggningar och utredningar som pågår förväntas bidra till att ge en mer detaljerad bild av de problem som finns och lämna förslag på möjliga insatser. I nuläget är regeringen därför inte beredd att föregripa dessa processer, men frågan om hantering av restnoteringar bereds på Regeringskansliet.

Stockholm den 29 maj 2019

Lena Hallengren

Skriftlig fråga 2018/19:668 av Barbro Westerholm (L) (Besvarad 2019-05-20)

Fråga 2018/19:668 Restnoteringar av läkemedel

av Barbro Westerholm (L)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Det förekommer allt oftare att läkemedel tar slut på apoteken och att berörd patient tvingas vänta på att få ut sitt läkemedel eller byta till något som ibland är mindre lämpligt för behandling av de aktuella hälsoproblemen. Särskilt allvarligt är det om det gäller läkemedel som behöver användas i akuta livshotande situationer som anafylaktisk chock eller vid allvarliga kroniska sjukdomar och infektioner.

När ett läkemedel tillfälligt tar slut ska ansvarigt läkemedelsföretag anmäla detta som restnoteringar till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket ska i sin tur tillhandahålla en lista över dessa, hur länge restnoteringarna förväntas pågå samt råd om alternativa läkemedel. Dessutom informerar Läkemedelsverket om andra åtgärder som patienter och vårdgivare kan vidta när läkemedel tillfälligt tar slut. Insatserna är ofta tidskrävande och hjälper inte i alla situationer, främst när omedelbara åtgärder krävs.

Regeringen har tillsatt en utredning (dir. 2018:77) för att bland annat se över nuvarande ordning för att säkerställa att det finns tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser i fredstid respektive under höjd beredskap. Den siktar dock inte på att lösa den situation som i dag drabbar patienter i deras vardag.

Tidigare hade vi i Sverige beredskapslager med läkemedel avsedda för användning om våra gränser skulle bli stängda på grund av händelser i vår omvärld. Då kunde beredskapslagren användas om det på grund av tillverknings- eller andra problem blev brist på ett läkemedel. När bristen var hävd fylldes lagren på med det aktuella läkemedlet.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Kan ministern och regeringen tänka sig att återskapa tillgången till beredskapslager med läkemedel för användning när tillgången på läkemedel godkända för användning i Sverige brister?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.