Respektklausulen som potentiell säkerhetsrisk
Svar på skriftlig fråga 2024/25:176 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:176 Respektklausulen som potentiell säkerhetsrisk
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:176 av Olle Thorell (S)
Respektklausulen som potentiell säkerhetsrisk
Olle Thorell har frågat mig om jag avser att ta några initiativ med anledning av den potentiella säkerhetsrisk kan som uppstå genom respektklausulen i Tidöavtalet, eller om regeringen anser att ingen sådan risk föreligger.
Sverige hanterar tre parallella hot mot den inre säkerheten. Det första handlar om att olika utländska statliga aktörer agerar allt mer offensivt för att främja sina intressen. Det andra utgörs av hotet från terrorism och våldsbejakande extremism. Det tredje handlar det om den organiserade brottsligheten.
Regeringen bedriver ett målmedvetet och systematiskt arbete för att möta dessa hot med utgångspunkt i de nationella strategier som gäller på dessa områden. Mot den bakgrunden genomförs en rad förändringar i aktuell lagstiftning, tillförs myndigheter resurser och nya verktyg, inriktas verksamheter genom särskilda uppdrag med mera.
Tidöavtalet vill främja en respektfull ton och en saklig debatt mellan de partier som samarbetar med avtalet som grund. Det föranleder inga initiativ från säkerhetssynpunkt.
Stockholm den 23 oktober 2024
Gunnar Strömmer
Skriftlig fråga 2024/25:176 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-10-23)
Fråga 2024/25:176 Respektklausulen som potentiell säkerhetsrisk
av Olle Thorell (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Under de senaste åren har Sverigedemokraterna (SD) haft en rad allvarliga problem med kopplingar till både organiserad brottslighet och Ryssland. Sedan 2006 har minst 80 av deras kandidater haft relationer till kriminella mc-gäng som Hells Angels och Bandidos, och inför valet 2022 rapporterades att 38 kandidater hade band till dessa organisationer. Dessa kopplingar utgör en uppenbar säkerhetsrisk för Sverige, då kriminella nätverk ofta är involverade i allvarliga brott som narkotikahandel, våld och ekonomisk brottslighet.
Samtidigt har Sverigedemokraterna uppmärksammats för sina relationer till Ryssland. Två av partiets försvarspolitiska talespersoner har spridit rysk propaganda eller haft kopplingar till ryska intressen. En tidigare talesperson, delade öppet ryska konspirationsteorier under sin tid i försvarsutskottet. Partiledaren Jimmie Åkesson och andra ledande SD-företrädare har dessutom deltagit i intervjuer på ryska propagandakanaler som Russia Today och Sputnik TV, vilket väckt ytterligare frågor om partiets lojaliteter.
Nyligen framkom det också att en kriminell mc-gängledare närvarade vid ett bröllop där Sverigedemokraternas partiledare var närvarande, tillsammans med vice statsministern. Dessa nära kontakter med kriminella nätverk är särskilt oroande, eftersom det rör sig om individer som har direkta och indirekta relationer till det svenska rättsväsendet och säkerhetssektorn. Mot bakgrund av detta väcks allvarliga frågor om den så kallade respektklausulen i Tidöavtalet, som innebär att de ingående partierna avstår från att offentligt kritisera varandras ledande företrädare. Denna klausul riskerar att tysta debatten om potentiella säkerhetsrisker kopplade till Sverigedemokraternas företrädare, särskilt om känslig information skulle uppstå om deras kopplingar till kriminella och utländska intressen. Om andra partier i regeringssamarbetet hindras från att lyfta dessa frågor kan det äventyra Sveriges säkerhet och inskränka yttrandefriheten.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Avser ministern att ta några initiativ med anledning av den potentiella säkerhetsrisk som kan uppstå genom respektklausulen i Tidöavtalet, eller anser regeringen att ingen sådan risk föreligger?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.