Remissinstansernas kritik mot kvalificeringskrav till välfärden

Svar på skriftlig fråga 2025/26:527 besvarad av Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2025/26:527 Remissinstansernas kritik mot kvalificeringskrav till välfärden

till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)

 

Svar på fråga 2025/26:527 av Malte Tängmark Roos (MP)
Remissinstansernas kritik mot kvalificeringskrav till välfärden

Malte Tängmark Roos har frågat mig om jag och regeringen avser att fortsatt gå vidare med förslaget om kvalificering till socialförsäkringen (SOU 2025:53) trots de risker som lyfts fram i utredningen och remissvaren.

Under de åtta år som miljöpartiet var med och styrde tog Sverige emot 320 000 asylsökande, utan en plan på hur de skulle bli en del av samhället. Det var en ansvarslös migrationspolitik, i kombination med en kravlös integrationspolitik, som gjorde att många människor som kom till Sverige aldrig kom i arbete. Resultatet av detta är att arbetslösheten är nästan tre gånger så hög bland utrikes födda jämfört med inrikes födda.

Forskning visar att långvarigt bidragsberoende är förknippat med ökad risk för bland annat ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket ytterligare försvårar människors möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande.

Att hamna i långvarigt bidragsberoende är alltså förödande för den som kommer hit, men också för deras barn som löper stor risk att ärva utanförskap och alla de negativa effekter det för med sig på hälsa och välbefinnande.

Därför går vi fram med en omfattande bidragsreform, för att fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet, i stället för att riskera att ärva deras utanförskap.

Regeringen beslutade den 19 februari propositionen Kvalificering till socialförsäkringen (prop. 2025/26:136). Förslagen i propositionen innebär i korthet att den som bosätter sig i Sverige ska uppfylla ett villkor om fem års bosättnings­tid, eller ett villkor om vissa inkomster av arbete under sex eller 12 månader för att kunna få vissa bosättningsbaserade socialförsäkrings­förmåner. Kravet på kvalificering stärker kopplingen mellan rätt till socialförsäkringsförmåner och etablerad anknytning till Sverige. Drivkrafterna att snabbt komma i arbete ökar och långsiktigt främjar det egen försörjning och motverkar utanförskap och bidragsberoende.

Kommittén föreslog även ett krav på kvalificering till ekonomiskt bistånd, och många remissinstanser framförde att förslaget innebar en risk för bland annat ökad barnfattigdom och följder av det. Regeringen lämnar dock inte något förslag om kvalificering till ekonomiskt bistånd. I perioder då en enskilds behov inte kan tillgodoses på annat sätt kommer välfärdssystemens yttersta skyddsnät fortsatt finnas. Genom det ekonomiska biståndet ska den som befinner sig lagligt i Sverige tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Jag vill också understryka att regeringen inte går vidare med kommitténs förslag om att kvalificeringen även ska omfatta dem som redan bor i Sverige sedan en tid tillbaka. Ingen som har rätt till förmåner idag kommer bli av med dem på grund av kravet på kvalificering. Däremot får den som bosätter sig i Sverige från och med 2027 inte längre omgående tillgång till alla bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Det anser regeringen är rätt och rättvist.

 

Stockholm den 25 februari 2026

 

 

 

Anna Tenje

 

Skriftlig fråga 2025/26:527 av Malte Tängmark Roos (MP) (Besvarad 2026-02-25)

Fråga 2025/26:527 Remissinstansernas kritik mot kvalificeringskrav till välfärden

av Malte Tängmark Roos (MP)

till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)

 

Regeringen har aviserat att de i dagarna ämnar presentera propositionen om kvalificering till socialförsäkringen, som innebär att invandrare inte ska ha rätt till viktiga delar av välfärden såsom sjuk- och aktivitetsersättning, barnbidrag, föräldrapenning och äldreförsörjningsstöd med mera förrän de bott i Sverige i fem år eller fått ett välbetalt arbete.

Reformen har fått omfattande kritik från flertalet remissinstanser eftersom den enligt dem, och enligt utredaren själv, riskerar att leda till bland annat ökad barnfattigdom, ökad psykisk ohälsa, sämre skolresultat och ökat socialt utanförskap. Denna kritik bygger delvis på att detta var konsekvenserna när ett liknande system infördes i Danmark. Jämställdhetsmyndigheten varnade dessutom för att förslaget riskerar att leda till att kvinnor stannar kvar i våldsamma relationer och att den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män försämras.

Reformen har även fått kritik för att med stor sannolikhet bryta mot barnkonventionen samt bryta mot principen om ett generellt välfärdssystem som har gällt i Sverige i hundra år.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje samt flera andra ministrar har tidigare uttryckt att reformen är nödvändig för att få fler invandrare i arbete. 

Med anledning av kritiken mot förslaget är min fråga till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje:

 

Avser ministern och regeringen fortsatt att gå vidare med förslaget trots de risker som lyfts fram i utredningen och remissvaren?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.