Till innehåll på sidan

Remisshanteringen av vapendirektivet

Svar på skriftlig fråga 2018/19:947 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


Ju2019/02853/POL

Ju2019/02922/POL

Justitiedepartementet

I

nrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:934 av Sten Bergheden (M) Minskat antal remissinstanser och fråga 2018/19:947 Remisshanteringen av vapendirektivet av Daniel Bäckström (C)

Sten Bergheden har frågat mig varför regeringen minskade antalet remissinstanser vid den senaste remitteringen av förslaget att implementera vapendirektivet och varför bl.a. Försvarsmakten valdes bort i remissrundan.

Daniel Bäckström har frågat mig på vilka grunder regeringens urval av remissinstanser i beredningen av det omarbetade förslaget baserar sig.

I promemorian Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (Ds 2018:1) lämnades förslag på hur ändringsdirektivet till vapendirektivet i sin helhet ska genomföras i svensk rätt. Promemorian remitterades till ett stort antal myndigheter och intresseorganisationer.

Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter togs senare en ny promemoria fram med ett begränsat förslag angående regleringen av vapenmagasin. I promemorian föreslås en bestämmelse som kompletterar de tidigare förhållandevis omfattande förslagen. Ett betydligt färre antal remissinstanser berörs av det nya begränsade förslaget och därför begränsades antalet remissinstanser i förhållande till den första promemorian. Försvarsmakten bedömdes inte beröras av promemorian eftersom vapenlagen enligt förslaget inte gäller vapenmagasin som innehas av staten.

Stockholm den 11 september 2019

Mikael Damberg

Skriftlig fråga 2018/19:947 av Daniel Bäckström (C) (Besvarad 2019-09-04)

Fråga 2018/19:947 Remisshanteringen av vapendirektivet

av Daniel Bäckström (C)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

I mitten av juli annonserade regeringen att ett smärre omarbetat förslag av vapendirektivet skulle gå ut på remiss. Detta efter att regeringens första förslag kritiserats rejält av flera remissinstanser och heller inte skulle få majoritet i riksdagen.

Centerpartiet har länge varit kritiskt till de förslag som skulle göra det svårare för landets lagliga jägare och sportskyttar att hantera sina vapen och utöva sin sport. Redan när direktivet förhandlades var vi kritiska, och nu ser implementeringen ut att gå ännu längre trots att socialdemokratiska ministrar innan valet lovade att så inte skulle bli fallet. Tyvärr gäller det även det omarbetade förslaget som också går längre än vad EU-direktivet kräver.

Vid den första remissomgången bjöds drygt 80 remissinstanser in att svara på remissen, däribland Försvarsmakten som i flera avseenden var kritiska till innehållet eftersom man menade att det innebar men för totalförsvaret och för krigsförbandens krigsduglighet. Denna gång gick remissen ut till knappt 20 instanser, dock inte till Försvarsmakten men däremot till Polismyndigheten som redan vid den första remissomgången uttryckt sig positiv till regeringens implementeringsförslag av direktivet. Jag finner detta märkligt. Det är också anmärkningsvärt att remissen gick ut mitt i sommaren, med mycket kort svarstid.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

På vilka grunder baserar sig regeringens urval av remissinstanser i beredningen av det omarbetade förslaget för genomförandet av EU:s vapendirektiv?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.