Rekryteringar till högskole- och universitetsstyrelser
Svar på skriftlig fråga 2016/17:26 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr U2016/03963/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:26 av Peter Persson (S) Rekryteringar till högskole- och universitetsstyrelser
Peter Persson har frågat mig om jag avser se över styrelsesammansättningen på våra universitet och högskolor.
Sveriges universitet och högskolor ska vara starka och ansvarsfulla. Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för ett effektivt och välfungerande ledarskap, där det finns förmåga att fatta svåra beslut och göra strategiska prioriteringar. Regeringen har nyligen behandlat frågan om styrelsesammansättning i en proposition, Styrelser för universitet och högskolor – ledamöternas tillsättning och ansvar (prop. 2015/16:131, bet. 2015/16:UbU20, rskr. 2015/16:266). Riksdagen har behandlat propositionen genom beslut den 8 juni 2016.
I propositionen gjorde regeringen bedömningen att de ledamöter i styrelsen för ett universitet eller en högskola som utses av regeringen även fortsättningsvis bör vara i majoritet. Ett av skälen för regeringens bedömning är att en extern majoritet bland ledamöterna är ett viktigt sätt att ge regeringen möjlighet att utkräva ansvar och styra sina myndigheter. Ett annat skäl är att de externa ledamöterna utgör en viktig kontakt-yta utåt och bidrar med kompetens och perspektiv från olika delar av det omgivande samhället. Regeringen har inte för avsikt att ompröva sin bedömning.
Stockholm den 4 oktober 2016
Helene Hellmark Knutsson
Skriftlig fråga 2016/17:26 av Peter Persson (S) (Skickad 2016-10-04)
Fråga 2016/17:26 Rekryteringar till högskole- och universitetsstyrelser
av Peter Persson (S)
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
I en kommentar till Macchiariniskandalen har statsvetarprofessorn Li Bennich Björkman hävdat att den i själva verket snarare är toppen på isberget eller visar på ett större systemfel.
Hon skriver: ”I vintras kom vi, jag och ett antal kollegor och forskare, ut med boken ”Det hotade universitetet”. Där diskuterar vi den utveckling som ägt rum inom universitets- och högskole-Sverige när det gäller hur rektorer tillsätts, hur styrelserna utses, hur administrativt linjestyre tar över en form av styre som varit universitetens signum, nämligen det kollegiala. När vi skrev boken hade vi kontakt med många, och den tystnadskultur som beskrivs på KI är tyvärr snarare regel än undantag. På universitet och högskolor i det öppna Sverige, institutioner som själva lär ut betydelsen av kritiskt tänkande och diskussion, bekräftar många att de är rädda. Ledningar som kräver ”lojalitet”, trakasserier och till och med avsked för den som inte rättar in sig hör till bilden. Många har kritiserat oss, hävdat att vi är nostalgiska bakåtsträvare som inte vill erkänna att universiteten nu befinner sig i en ny verklighet där det gäller att konkurrera, kommunicera varumärken och rekrytera handlingskraftiga rektorer som kan driva så kallat ”förändringsarbete” (försämringsarbete?). Det som hänt på KI och KS är, tyvärr måste jag tillägga, ett tydligt tecken på att den utveckling vi uppmärksammat redan gått alldeles för långt.”
Jag finner hennes kritik allvarlig och i många stycken träffande även om jag inte helt delar uppfattningen om det ”kollegiala styrets” välsignelser. Det är helt klart så att näringslivsintressen och näringslivsföreträdare har trängt ut företrädare för samhället och organisationslivet i bredare bemärkelse. Den kontakt med arbetslivet och lokalsamhället som företrädare för fackliga organisationer och kommunsektorn företräder har nedgraderats. Ej heller politiker ska göra sig besvär. Jag kan dela uppfattningen att rektor inte ska vara eller se sig som en verkställande direktör i ett företag. Forskning och högre utbildning är inte bara varor som ska säljas på en marknad. De representerar också något mer och annat. Det är inte heller bra om demokratin upplevs som frånvarande i högskolors och universitets inre liv.
Borgerligheten vill göra om våra högskolor och universitet till en form av friskolor, det vill säga att de ska drivas med skattepengar men att helt andra krafter ska styra verksamheten. Jag tror på ett politiskt inflytande över den högre utbildningen och forskningen, ett inflytande utan detaljstyrning och som ger stor frihet för de enskilda högskolorna och universiteten.
Jag tror att politiken för den högre utbildningen och forskningen behöver ses över på många sätt. Dock kan man börja med styrelsernas sammansättning, som i sin tur kan påverka rektorsrekryteringarna.
Avser statsrådet att se över styrelsesammansättningen på våra universitet och högskolor?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.