Rekrytering av unga kriminella

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1049 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:1049 av Hans Rothenberg (M)
Rekrytering av unga kriminella

Hans Rothenberg har frågat mig vilka radikala grepp jag och regeringen avser att vidta för att på allvar stoppa rekryteringen av ungdomar till kriminella nätverk.

Nyrekryteringen till kriminella nätverk måste stoppas. De satsningar vi gör på rättsväsendet måste kompletteras med breda åtgärder för att stoppa inflödet till de kriminella miljöerna, det är enda sättet för att långsiktigt komma åt kriminaliteten.

Regeringen har de senaste mandatperioderna vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Ett stort antal straffskärpningar har genomförts, vi gör den största satsningen någonsin på Polismyndigheten, och rättsväsendet har fått flera nya verktyg, bland annat i fråga om dataavläsning, hemliga tvångsmedel och kamerabevakning. I regeringens 34-punktsprogram finns ytterligare åtgärder som syftar till att minska gängkriminaliteten.

Regeringen arbetar nu med förslag om att avskaffa ungdomsreduktionen för unga myndiga vid allvarlig brottslighet. Vid årsskiftet infördes även en ny påföljd, ungdomsövervakning, med helghemarrest som utgångspunkt. En pågående utredning har vidare i uppdrag att föreslå ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot brott med kopplingar till kriminella uppgörelser, mot narkotikaförsäljning och mot dem som involverar unga i kriminalitet.

För att förhindra att fler unga dras in i kriminalitet krävs, förutom att motverka segregation och ojämlika uppväxtvillkor, ett samordnat arbete från många aktörer, inte minst socialtjänsten och skolan. Regeringen har exempelvis gett Statens skolverk och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser.

Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att genomföra en studie om bland annat tidiga insatser för att motverka missbruk och kriminalitet bland unga i åldrarna 15–20 år. I budgeten för 2021 tillskjuter regeringen stöd till kommunerna för familjehemsplaceringar och medel för att bland annat öka platskapaciteten vid Statens institutionsstyrelse. Vidare ökas det statliga stödet till skolor i områden med socioekonomiska utmaningar kraftigt.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 avsatt 250 miljoner kronor årligen under tre år till sociala insatser för barn och unga i utsatta områden. Socialstyrelsen har nyligen fått i uppdrag att administrera, fördela och följa upp dessa medel. Satsningen syftar till att minska risken för barn och unga i utsatta områden att dras in i eller på andra sätt drabbas av kriminalitet. Det kan handla om insatser som kompletterar och förstärker verksamhet som kommunerna redan bedriver inom ramen för det brottsförebyggande arbetet, t.ex. fler fältarbetare eller motsvarande på kvällar och helger, liksom olika former av strukturerad samverkan mellan skola, socialtjänst och polis.

I juli förra året fick Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att utveckla arbetet med våldsförebyggande insatser med fokus på pojkar och unga män, myndigheten ska samordna arbetet som genomförs tillsammans med aktörer inom bl.a. rättsväsendet och utbildningsväsendet och sociala myndigheter.

Så sent som i december förra året fattade regeringen beslut om ett uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd att ta fram en handlingsplan för brottsförebyggande föräldraskapsstöd. Målet är att bidra till att förebygga barns och ungas brottslighet.

Det här är bara några exempel på de insatser som regeringen har gjort inom flera politikområden för att motverka nyrekryteringen till kriminella miljöer. Vi är fast beslutna att fortsätta det arbetet.

Stockholm den 15 januari 2020

Morgan Johansson