rehabilitering av brottslingar

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1850 besvarad av Thomas Bodström

den 7 juli

Svar på fråga 2005/06:1850 om rehabilitering av brottslingar

Justitieminister Thomas Bodström

Annika Qarlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att unga straffade ska få en bra rehabilitering för att hjälpa dem och övriga samhällsmedborgare till ett bättre och tryggare liv.

Arbetet med att förhindra ungdomsbrottslighet är på många sätt nyckeln till samhällets möjligheter att på lång sikt minska den totala brottsligheten. Det är mot den bakgrunden som påföljdssystemet för unga lagöverträdare bygger på grundtanken att unga i första hand ska bli föremål för insatser inom socialtjänsten. Mot bakgrund av Ungdomsbrottsutredningens förslag införs från den 1 januari 2007 nya regler för unga lagöverträdare som syftar till att förbättra påföljdssystemet för dessa personer. Regeringen arbetar vidare med de återstående förslagen från Ungdomsbrottsutredningen som bland annat innehåller nya regler för verkställigheten av sluten ungdomstjänst. Detta arbete kommer att leda till förbättrade möjligheter för samhället att ingripa mot unga lagöverträdare.

Frågan tar sikte på unga mellan 18 och 25 år som är dömda till fängelse. Den kanske allra största utmaningen för kriminalvårdens verksamhet är just att finna de rätta formerna för att rehabilitera dömda, med bibehållen trovärdighet i verkställigheten och utan att kraven på samhällsskydd och rättssäkerhet eftersätts. Det återfallsförebyggande arbetet är därför en viktig del i kriminalvårdens arbete, oavsett vilken ålder den dömde har. Men det är naturligtvis angeläget att särskilda insatser riktas mot unga brottslingar som ännu inte har kommit så långt i sin kriminella bana. Både den unge och samhället har mycket att vinna på att ett brottsligt beteende upphör.

Även om kriminalvården har ett stort ansvar för att dömda inte ska återfalla i brott måste andra aktörer involveras i detta arbete. Ett effektivt arbete som syftar till att förebygga återfall i brott kräver samverkan med andra aktörer. Socialtjänsten, Arbetsmarknadsverket och självfallet den unge själv är några som måste delta i kriminalvårdens arbete för att detta ska vara framgångsrikt.

Också lagstiftningen som reglerar verkställigheten av kriminalvårdspåföljder reformeras. Ett första steg är nya regler om utslussning. Genom detta har kriminalvården fått bättre verktyg för det återfallsförebyggande arbetet. En målsättning med reglerna är att åstadkomma en förbättrad och mer strukturerad övergång från livet i anstalt till livet i frihet. Utslussningen till samhället ska anpassas till vad varje intagen behöver för att han eller hon ska klara ett liv utan att begå brott. De nya reglarna träder i kraft den 1 januari 2007. Även detta arbete kommer att förbättra samhällets möjligheter att rehabilitera dömda till ett bättre och tryggare liv.