Reglering av dödshjälp i Sverige
Svar på skriftlig fråga 2024/25:57 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:57 Reglering av dödshjälp i Sverige
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på fråga 2024/25:57 av Niels Paarup-Petersen (C)
Reglering av dödshjälp i Sverige
Niels Paarup-Petersen har frågat socialministern om han avser att agera för att skapa ett rättsligt ramverk kring hjälp till att avsluta livet för att säkra att svensk lagstiftning överensstämmer med Europakonventionens bestämmelser och Europadomstolens tolkning av dessa.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Sjukvårdens uppgift är att bota, lindra och trösta. Aktiv dödshjälp och assisterade självmord är, och ska fortsatt vara förbjudet. Att däremot ge en döende patient smärtstillande preparat är inte dödshjälp även om det, som en konsekvens, i vissa fall kan förkorta livet. Detta får dock inte vara syftet. Patientens vilja ska väga tungt och en patient som motsätter sig behandling ska respekteras.
Socialstyrelsen definierar palliativ vård som hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Den palliativa vården ska ges utifrån de fyra hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd, för att lindra fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande. Den palliativa vården strävar efter att bekräfta livet och betraktar döendet som en naturlig process.
Den palliativa vårdens syfte är att främja livskvalitet, lindra lidande och ge existentiellt stöd. Ett palliativt förhållningsätt kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja patienten att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut. Även de närståendes situation och behov av stöd ingår. Den palliativa vården följs regelbundet upp i kvalitetsregistret Svenska palliativregistret.
Årets överenskommelse om cancervården inkluderar ett flertal satsningar på palliativ cancervård. Nytt för 2024 är bland annat den särskilda satsningen på rehabilitering och palliativ vård för vilket det avsatts 100 miljoner kronor.
Av Europadomstolens praxis framgår att det är förenligt med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna att förbjuda dödshjälp, såväl som att under vissa omständigheter tillåta det. Det är min uppfattning att det inte finns någon motsättning mellan svensk lagstiftning och konventionen i denna fråga.
Stockholm den 2 oktober 2024
Acko Ankarberg Johansson
Skriftlig fråga 2024/25:57 av Niels Paarup-Petersen (C) (Besvarad 2024-10-02)
Fråga 2024/25:57 Reglering av dödshjälp i Sverige
av Niels Paarup-Petersen (C)
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Medhjälp till självmord är inte ett brott i Sverige. Inte heller dödshjälp i form av läkarassisterat självmord (även kallat läkarassisterat döende) är kriminaliserat här i landet. Ändå blir det straffliknande konsekvenser för läkare som deltar i läkarassisterat självmord. Denna praxis skapar ett osäkert rättsläge och ett onödigt lidande för många personer som enbart vill ha rätt att bestämma över sitt eget liv och sin egen död.
För att förhindra missbruk och därmed säkerställa respekten för rätten till liv måste det finnas lämpliga och tillräckliga säkerhetsåtgärder i lagstiftningen när det kommer till hur människor kan få hjälp att lämna livet. Men varken svensk lagstiftning eller svenska myndighetsföreskrifter innehåller något om sådana säkerhetsåtgärder, vilket bidrar till både risk för missbruk och rättsosäkerhet för den som vill hjälpa någon annan att avsluta livet.
Av Europadomstolens dom i Mortier mot Belgien (2022) framgår att det baserat på Europakonventionen ställs särskilda krav på rättsliga ramverk kring hjälp till att avsluta livet. Följande tre kriterier gäller:
“– the existence in domestic law and practice of a legislative framework concerning acts prior to euthanasiain compliance with the requirements of Article 2 of the Convention;
– compliance with the legislative framework established in the specific case;
– the existence of a posteriori control offering all the guarantees required by Article 2 of the Convention.”
Något sådant rättsligt ramverk existerar dock inte i Sverige. Svenska staten lever med andra ord inte upp till de krav som ställs på en stat som implementerat Europakonventionen.
Trots att dödshjälp i form av läkarassisterat döende alltså inte är uttryckligen förbjuden i Sverige får den läkare som hjälper en svårt sjuk eller döende person att avsluta livet – om detta sker på annat sätt än som palliativ terminal sedering inom den slutna vården – sin legitimation att utöva läkaryrket återkallad.
Det är naturligtvis förödande för en läkare att förlora sin legitimation för att denna utövat en handling som inte är kriminaliserad och inte heller är i strid med internationella standarder för vetenskap och beprövad erfarenhet. Och även för svårt sjuka och döende personer med omänskligt lidande är konsekvenserna av denna praxis mycket påtagliga.
För den som vill avsluta sitt liv innebär detta de facto - men inte lagreglerade - förbud mot läkarassisterat döende nämligen att endast mer eller mindre osäkra och drakoniska suicidmetoder finns tillgängliga. Risk- och smärtfria dödshjälpsmetoder i form av läkarassisterat döende som används i många andra länder är däremot inte tillgängliga för den som önskar hjälp att dö här i Sverige.
Svenska staten och dess myndigheter bidrar således till onödigt lidande i människors sista stund och ett osäkert rättsläge som öppnar för missbruk och rättsosäkerhet för den som vill hjälpa någon annan att avsluta livet.
Jag vill därför fråga socialminister Jakob Forssmed:
Avser ministern att agera för att skapa ett rättsligt ramverk kring hjälp till att avsluta livet för att säkra att svensk lagstiftning överensstämmer med Europakonventionens bestämmelser och Europadomstolens tolkning av dessa?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.