Registrering av förpackningsproducenter
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1912 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1912 av Kristina Yngwe (C)
Registrering av förpackningsproducenter
Kristina Yngwe har frågat mig om det är rimligt att regelkrånglet för små livsmedelsproducenter ökar och om inte, på vilket sätt jag i så fall tänker agera.
Det Kristina Yngwe betecknar som regelkrångel är det nya kravet på registrering av alla förpackningsproducenter hos Naturvårdsverket som trädde i kraft vid årsskiftet. Kristina Yngwe är särskilt oroad över hur det påverkar producenter av närodlad mat och så kallade REKO-ringar.
Kravet innebär att producenter ska lämna uppgift om namn, kontaktuppgifter, person- eller organisationsnummer och vilket insamlingssystem producenten använder. Registrering sker i E-tjänsten för uppgiftslämnande för producenter med utökat producentansvar (EUPA). Uppgifterna behöver lämnas bara en gång och därefter behöver endast förändringar meddelas Naturvårdsverket. Från och med den 1 januari 2021 ska en producent av förpackningar också årligen betala en tillsynsavgift med 500 kronor. Betalning sker via faktura som skickas till den e-post som angivits i e-tjänsten.
Syftet med registreringen är att skapa möjligheter för Naturvårdsverket att utöva tillsyn över att förpackningsproducenterna uppfyller sitt producentansvar. Ansvaret innebär att producenterna ska betala de fulla kostnaderna för hanteringen av förpackningsavfallet. Dessa krav ställs också av EU.
I frånvaro av ett register har antalet förpackningsproducenter i Sverige uppskattats till cirka 10 000 samtidigt som det faktiska antalet är okänt. Utan registreringskrav kan inte Naturvårdsverket ha fortlöpande kontroll på vilka producenterna är och saknar även möjlighet att få uppgifter om vilket antal och vilka slags förpackningar som de sätter på marknaden varje år.
I förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar avses med producent den som yrkesmässigt fyller eller på annat sätt använder en förpackning som inte är en serviceförpackning i syfte att skydda, presentera eller underlätta hanteringen av en vara. Med serviceförpackning avses en förpackning som fylls vid försäljningstillfället eller används för obearbetade produkter från jordbruk eller trädgårdsnäring. Detta innebär att små livsmedelsproducenter som i sin verksamhet med att sälja t.ex. grönsaker, potatis eller bröd direkt till konsument enbart använder serviceförpackningar inte berörs av registreringskravet. Om säljaren använder förpackningar som inte är serviceförpackningar, t.ex. om säljaren fyller förpackningar med saft, sylt, honung eller inlagda grönsaker för att sälja produkterna i sina förpackningar, omfattas dock säljaren av registreringsbestämmelserna. De producenter som inte enbart använder serviceförpackningar har sedan producentansvar infördes i Sverige i mitten av 1990-talet, för fullgörande av sitt ansvar, varit skyldiga att betala en avgift på sina förpackningar till en producentansvarsorganisation.
Ikraftträdandet av registreringsplikten är efterlängtad av både Naturvårdsverket och producentansvarsorganisationerna för att kunna identifiera de producenter som inte betalar någon förpackningsavgift fast de är skyldiga att göra det, så kallade friåkare. Friåkning är ett allvarligt problem som leder till stora svårigheter att skapa ett adekvat omhändertagande av avfallet, samtidigt som de skötsamma producenterna tvingas betala för friåkarnas andel. Registreringkravet är därför en angelägen åtgärd för en förbättrad insamling och återvinning av förpackningsavfall samtidigt som det skapar rättvisa konkurrensförhållanden.
Producentansvaret för förpackningar ses för närvarande över. I översynen ingår hur EU:s krav enligt avfallsdirektivet ska genomföras i svensk lagstiftning. Översynen ska ta hänsyn till hur nuvarande och kommande reglering påverkar små och medelstora företag, ekonomiskt och administrativt, så att resultatet blir proportionerligt. Hänsyn tas också till att det övergripande målet för lagstiftningen är att minska förpackningsavfallets miljöpåverkan, att styra mot förpackningar med så litet miljömässigt fotavtryck som möjligt, att öka materialåtervinningen samt att främja en cirkulär ekonomi.
Stockholm den 10 mars 2021
Per Bolund
Skriftlig fråga 2020/21:1912 av Kristina Yngwe (C) (Besvarad 2021-03-10)
Fråga 2020/21:1912 Registrering av förpackningsproducenter
av Kristina Yngwe (C)
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Från den 1 januari 2021 ska alla förpackningsproducenter registrera sig hos Naturvårdsverket. En producent definieras som den som ”yrkesmässigt fyller eller på annat sätt använder en förpackning i syfte att skydda, presentera eller underlätta hanteringen av en vara”.
Producenterna är skyldiga att till Naturvårdsverket årligen lämna uppgifter om resultaten av insamlingen, återanvändningen, återvinningen och materialutnyttjandet. En årlig tillsynsavgift på 500 kronor betalas, och den producent som är försenad med att till Naturvårdsverket lämna föreskrivna uppgifter avseende föregående kalenderår bli ålagd att betala en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor.
Det senaste året har ett ökat intresse för närodlad mat och livsmedelsförsörjning gett små livsmedelsproducenter ett uppsving, inte minst genom REKO-ringar. I regeringens livsmedelsstrategi, vars mål hela riksdagen står bakom, står beskrivet att regelbördan för Sveriges livsmedelsproducenter ska minska.
Samtidigt leder regeringens förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar som Naturvårdsverkets krav på registrering och rapportering grundar sig i till ytterligare krångel för många små livsmedelsproducenter.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Anser ministern att det är rimligt att regelkrånglet för små livsmedelsproducenter ökar på detta sätt och om inte, på vilket sätt tänker ministern i så fall agera?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

