Registerbaserad forskning

Svar på skriftlig fråga 2015/16:333 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Dnr U2015/05455/F

Utbildningsdepartementet

Ministern för högre utbildning och forskning

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:333 av Christer Nylander (FP) Registerbaserad forskning

Christer Nylander har frågat mig hur jag och regeringen har tänkt gå vidare med de förslag som presenterats i Registerforskningsutredningen.

De svenska registren med personuppgifter utgör en potential för världsledande forskning. Våra specifika svenska fördelar som vår folkbokföring, biobanker, våra epidemiologiska register och våra kvalitetsregister, skapar särskilda konkurrensfördelar i internationell jämförelse. Samtidigt måste vi säkra förutsättningarna för att bättre utnyttja dessa svenska styrkeområden genom klarare regelverk och effektivisering av tillstånd.

Utredningen om etikprövningsorganisationen (U 2014:J) har i uppdrag att se över systemet för etikprövning av forskning som avser människor. Målet är att skapa en samlad organisation som effektivare och snabbare kan hantera det ökande antalet ansökningarna, och göra det på ett som är enhetligt över landet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2015.

I januari 2012 lämnade Europeiska kommissionen ett förslag till en ny dataskyddsförordning som om den träder i kraft kommer att bli direkt tillämplig i medlemsstaterna. Den nya förordningen kommer att ersätta det nuvarande dataskyddsdirektivet och därmed även personuppgifts-lagen. Under hösten 2015 inleddes trilogförhandlingar om dataskyddsförordningen. Det är viktigt att resultatet av förhandlingarna leder till en reglering som väl balanserar integritetsskyddsaspekterna med intresset av att forskning ska kunna bedrivas på ett etiskt och effektivt sätt. Trilogförhandlingarna förväntas avslutas innan årets slut.

Vidare har en särskild utredare haft i uppdrag att se över den mycket omfattande registerlagstiftning som tillsammans med personuppgiftslagen och annan lagstiftning reglerar hur statliga och kommunala myndigheter ska behandla personuppgifter. Registerlagstiftningen omfattar ett stort antal sektorsövergripande och myndighetsspecifika lagar och förordningar som vuxit fram under årens lopp. Informationshanteringsutredningen (Ju 2011:11) föreslår i sitt slutbetänkande att dagens regler reformeras och huvudsakligen ersätts av en ny lag – myndighetsdatalagen – med generella bestämmelser för myndigheters behandling av personuppgifter. Förslaget har remitterats.

Beredningen av Registerforskningsutredningens betänkande pågår och vi behöver beakta ovan nämnda utredningar och lagstiftningsärenden för att vi ska nå ett bra resultat.

Stockholm den 25 november 2015

Helene Hellmark Knutsson