Regeringens tvekan om nolltolerans mot narkotika

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1340 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2016/04226/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1340 av Cecilia Widegren (M) Regeringens tvekan om nolltolerans mot narkotika

Cecilia Widegren har frågat mig vilka konkreta underlag till beslut som har presenterats för riksdagen angående omsvängningen av Sveriges narkotikapolitik, och om jag avser att fortsätta kämpa för nolltolerans mot narkotika i Sverige.

Regeringen har i skrivelse 2015/16:86 redovisat en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020 (ANDT-strategin). Det övergripande målet i ANDT-strategin ligger fast, vilket innebär ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. Det övergripande målet har antagits av riksdagen.

Den restriktiva linjen missförstås ofta internationellt och har i allt större utsträckning kommit att förknippas med de stater som för en repressiv politik på narkotikaområdet, ofta med stora konsekvenser för åtaganden vad gäller mänskliga rättigheter. Regeringen verkar för en folkhälsobaserad syn på ANDT viket allt fler länder ansluter sig till. Regeringen menar att folkhälsoperspektivet inrymmer en restriktiv politik som ett viktigt medel, men inte som en målsättning i sig.

Det finns skäl att ta nya steg inom ANDT-politiken i Sverige för att öka engagemanget och aktiviteten inom området och bidra till regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

En vägledande princip för den fortsatta utformningen av hela ANDT-politiken är rätten till bästa möjliga hälsa som ska gälla alla - barn och unga, kvinnor och män och personer i missbruk eller beroende.

Inom ramen för visionen om ett narkotikafritt samhälle ska personer med narkotikamissbruk eller beroende ha tillgång till en effektiv behandling, smittskyddsinsatser samt andra psykosociala insatser.

Många personer har en komplex problematik och behöver samordnade insatser. Ett helhetsperspektiv utifrån personens hela livsituation är där-för en viktig utgångspunkt. Samarbete mellan landstingens läkemedelsassisterade behandling vid opiatberoende (LARO) och social-tjänsten behövs för att kunna erbjuda patienterna såväl medicinsk som psykosocial behandling liksom socialt stöd, vilket är viktiga förutsättningar för att uppnå goda behandlingsresultat.

Personer som injicerar droger hör till de mest utsatta i samhället. Sprututbytesverksamheten i Sverige är i dag integrerade mottagningar med en bred kompetens för att kunna etablera kontakt personer som annars kan vara svåra att nå. Regeringen anser att tillgången till lågtröskelmottagningar, såsom sprututbytesverksamheter behöver förbättras över hela landet. Regeringskansliet har i Ds 2015:56 Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige föreslagit åtgärder. Departementspromemorian har remitterats.

Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är hög i en internationell jämförelse. Kunskapen om gruppen som drabbas av narkotikarelaterad dödlighet är bristfällig. För att motverka dödligheten behöver insatser utvecklas för att bättre fånga upp personer i riskzonen, motivera och erbjuda attraktiva och lättillgängliga stöd- och behandlingsinsatser. Även vårdens kvalitet behöver utvecklas och utformas utifrån brukarnas behov, förutsättningar och önskemål.

Jag vet inte vad Cecilia Widegren lägger i begreppet nolltolerans mot narkotika men det övergripande målet om ett narkotikafritt samhälle ligger fast. Det betyder dock inte att de människor som hamnat i missbruk inte ska få bästa möjliga vård och behandling.

Stockholm den 22 juni 2016

Gabriel Wikström