Regeringens hållning till feministisk utrikespolitik
Svar på skriftlig fråga 2024/25:802 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:802 Regeringens hållning till feministisk utrikespolitik
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:802 av Olle Thorell (S)
Regeringens hållning till feministisk utrikespolitik
Olle Thorell har frågat mig om jag avser att ta några initiativ inom ramen för min tjänsteutövning för att återinföra en feministisk utrikespolitik för att öka regeringens trovärdighet vid deltagande i det internationella nätverket för feministisk utrikespolitik.
Vi lever just nu i en tid där jämställdheten globalt är på tillbakagång. Auktoritära krafter vill montera ned decennier av framsteg för kvinnors och flickors åtnjutande av mänskliga rättigheter. Jämställdhet är inget vi kan ta för givet, det är något vi måste verka för varje dag.
Det är inte läge att fokusera på etiketter i en tid som den här. Sedan vår regering tillträdde har vi upprepat gång på gång att jämställdhet är ett svenskt kärnvärde, senast i utrikesdeklarationen som presenterades i riksdagen nyligen. När kvinnor och flickor världen över nu utsätts för ökande förtryck, när deras möjlighet att själv få bestämma över den egna kroppen rycks ifrån dem – då är det inte tillfälle att ägna sig åt terminologiska bataljer här i Sveriges riksdag. Nu är i stället tiden att försöka motverka angreppen på våra grundläggande värderingar och på de mänskliga rättigheterna.
Under säkerhetskonferensen i München träffade jag en krets med likasinnade utrikesministrar för att prata om situationen för kvinnor i Syrien. Regeringens politik är tydlig – att verka för jämställdhet och kvinnors och flickors frihet och egenmakt globalt. För mig är det en självklarhet att fortsätta driva en sådan utrikespolitik.
Stockholm den 26 februari 2025
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:802 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-02-26)
Fråga 2024/25:802 Regeringens hållning till feministisk utrikespolitik
av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Sverige var 2014 först i världen med att införa en feministisk utrikespolitik, vilket innebar att all utrikespolitik skulle genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv för att stärka kvinnors och flickors rättigheter globalt. Denna politik byggde på tre grundpelare: rättigheter, representation och resurser. Under de följande åren implementerades politiken genom olika initiativ och insatser på multilateral, regional och bilateral nivå.
Enligt rapporten More than a label, less than a revolution: Sweden’s feminist foreign policy från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) ökade svenska utrikespolitiska myndigheter och ambassader sitt arbete med jämställdhetsfrågor avsevärt under perioden med feministisk utrikespolitik. Rapporten konstaterar att politiken inte bara var en etikett, utan att den ledde till konkreta förändringar i hur jämställdhetsarbete prioriterades och genomfördes inom utrikesförvaltningen. Detta inkluderade ökat fokus på kvinnors och flickors rättigheter, representation i beslutsfattande processer och tilldelning av resurser för att främja jämställdhet. Trots vissa utmaningar i implementeringen, såsom varierande tolkningar av direktiv och begränsade riktade resurser, bidrog politiken till att integrera ett jämställdhetsperspektiv i Sveriges utrikesrelationer.
Under denna period följde flera andra länder Sveriges exempel och antog egna versioner av feministisk utrikespolitik. Länder som Frankrike, Mexiko, Kanada, Spanien, Luxemburg, Tyskland, Nederländerna, Colombia och Chile har alla implementerat eller uttryckt avsikten att utveckla en sådan politik. Dessa nationer har tillsammans bildat ett internationellt nätverk för feministisk utrikespolitik, där de samarbetar och delar erfarenheter för att främja jämställdhet globalt.
Vid regeringsskiftet 2022 valde den nya svenska regeringen att avskaffa den feministiska utrikespolitiken, med motiveringen att den endast var en etikett och plakatpolitik utan reellt innehåll. I stället deklarerades en jämställd utrikespolitik där kvinnors och flickors rättigheter fortsatt skulle vara högt prioriterade. Trots dessa försäkringar har flera centrala komponenter av det tidigare jämställdhetsarbetet inom utrikesförvaltningen avvecklats. Instruktioner om jämställdhetsintegrering har tagits bort, nätverk för kvinnliga diplomater har lagts ned, och tidigare uppdrag till utlandsmyndigheter att integrera jämställdhetsperspektivet i alla verksamhetsområden har förlorats.
Samtidigt som Sverige har valt att avveckla sin feministiska utrikespolitik har det internationella intresset för en sådan politik ökat. Länder som Danmark och Nepal har nyligen visat intresse för att utveckla egna versioner av feministisk utrikespolitik. Danmark har till exempel meddelat sitt deltagande i den tredje ministerkonferensen om feministisk utrikespolitik som hålls i Mexiko, trots att de ännu inte formellt har antagit en sådan politik.
På den senaste säkerhetskonferensen i München deltog utrikesminister Maria Malmer Stenergard i ett möte med det internationella nätverket för feministisk utrikespolitik, där kvinnors roll i Syriens framtid diskuterades. Detta agerande framstår som inkonsekvent och sänder dubbla signaler. Å ena sidan har regeringen avfärdat feministisk utrikespolitik som plakatpolitik utan substans; å andra sidan deltar utrikesministern i möten inom ett nätverk dedikerat till just denna politik. För att Sverige ska kunna delta med trovärdighet i sådana internationella sammanhang vore det logiskt att återinföra en feministisk utrikespolitik. Det skulle inte bara stärka Sveriges internationella anseende utan också säkerställa att vårt engagemang för kvinnors och flickors rättigheter är både konsekvent och substantiellt.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Avser ministern att ta några initiativ inom ramen för sin tjänsteutövning för att återinföra en feministisk utrikespolitik för att öka regeringens trovärdighet vid deltagande i det internationella nätverket för feministisk utrikespolitik?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.