Regeringens arbete mot kvinnlig könsstympning
Svar på skriftlig fråga 2015/16:381 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dnr S2015/07677/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:381 av Markus Wiechel (SD) Regeringens arbete mot kvinnlig könsstympning
Markus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att förhindra kvinnlig könsstympning i Sverige, samt om regeringen avser att verka för mer arbete för återskapande av klitoris på svenska sjukhus och vilket arbete som sker för att underlätta för drabbade kvinnor.
Jag vill inleda med att understryka att kvinnlig könsstympning är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter. Könsstympning är ett övergrepp på såväl den kroppsliga integriteten som rätten till hälsa och sexualitet. Kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar är självklar och att kämpa för denna rättighet kommer alltid att vara av hög prioritet för vår feministiska regering.
Enligt Socialstyrelsen finns det en stor grupp flickor och kvinnor under 18 år i Sverige som befinner sig i riskzonen för att bli könsstympade. För att förhindra att flickor och kvinnor som bor i Sverige blir könsstympade har Socialstyrelsen tagit fram kompetenshöjande material till personal i hälso- och sjukvården som möter flickor och kvinnor som blivit eller riskerar att bli könsstympade. Socialstyrelsen har även tagit fram ett handledningsmaterial som innehåller diskussionsfrågor kring ämnet kvinnlig könsstympning. Det är tänkt att fungera som stöd till samhällskommunikatörer i deras arbete med att utbilda nyanlända om det svenska samhället.
Länsstyrelsen Östergötland har haft i uppdrag av regeringen att undersöka hur verksamheter och myndigheter i Sverige arbetar eller har arbetat för att förebygga och förhindra könsstympning av flickor och kvinnor, och vilket stöd de som redan utsatts får. Inom ramen för uppdraget tog länsstyrelsen Östergötland även fram förslag på vägledande material på hur verksamheter och myndigheter kan arbeta för att förebygga och motverka könsstympning av flickor och kvinnor, liksom hur man kan arbeta för att hjälpa och stödja dem som redan utsatts.
Flickor och kvinnor som har besvär på grund av könsstympning har rätt till en god vård och ett bra bemötande. Kunskap och kompetens om kvinnlig könsstympning hos personal inom vården är avgörande för att bemötandet och vården ska bli så bra som möjligt. Socialstyrelsen har därför tagit fram ett kunskapsstöd om kvinnlig könsstympning till hälso- och sjukvården, vilket innefattar vård, behandling och förebyggande arbete.
Hälso- och sjukvården bedrivs av landstingen och de ska själva inom sitt ansvarsområde svara för hur vården utformas och vilka resurser som ska finnas tillgängliga. Socialstyrelsens kompetenshöjande material och kunskapsstöd är ett viktigt verktyg för att höja kunskapen och engagemanget i landstingen för att utveckla vården på detta område.
Stockholm den 9 december 2015
Gabriel Wikström
Skriftlig fråga 2015/16:381 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2015-12-09)
Fråga 2015/16:381 Regeringens arbete mot kvinnlig könsstympning
av Markus Wiechel (SD)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
I dag nåddes vi av den glädjande uppgiften att Gambia äntligen förbjuder kvinnlig könsstympning, och att presidenten har aviserat att förbudet ska träda i kraft omedelbart. Kvinnlig könsstympning har lyckligtvis sedan mycket länge varit förbjuden i Sverige, men likväl förekommer ingreppet, och det finns till och med krafter i vårt land som försvarar det.
I korthet innebär kvinnlig könsstympning att man skär bort, skadar eller syr ihop delar av kvinnans yttre könsorgan, vilket skapar men för livet. Resultatet kan bli långvariga blödningar, infektioner, sterilitet och till och med dödsfall. Många av de flickor som drabbas i Sverige vänder sig till ungdomsmottagningar. De uppvisar problem såsom smärta i underlivet, klåda, ärrbildningar, cystor, infektioner, infertilitet och svårigheter att kissa eller menstruera.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) finns det mellan 100 och 140 miljoner flickor eller kvinnor i världen som har blivit könsstympade, och varje år riskerar ytterligare två miljoner flickor att stympas. Hur stort antalet är i Sverige är svårt att veta exakt, men vittnesmål pekar på att antalet det senaste året har ökat kraftigt, trots en tydlig lagstiftning mot detta.
För ungefär tio år sedan utvecklades en fransk metod för att återskapa klitoris. Hittills har över 5 000 kvinnor opererats och hela 98 procent har uppgett minskad smärta och bättre förmåga att få orgasm, oavsett vilken typ av könsstympning vederbörande har utsatts för.
Sedan januari 2015 används metoden också i Sverige genom en mottagning på universitetssjukhuset i Solna. Som följd av att denna metod enbart finns på ett fåtal platser runt om i världen har förfrågningar om rekonstruktion kommit från Norge, Danmark, Storbritannien och naturligtvis från stora delar av Sverige.
Inom skolhälsovården i Gävle kommun har exempelvis all personal utbildats för att kunna bemöta de här flickorna på ett bra sätt, och de har utvecklat sitt samarbete med ungdomsmottagningarna, som också har ökat sin kunskap i området. Gävleborgs länsstyrelse arrangerar likaså utbildningsdagar för berörda arbetsgrupper i länet för att effektivt kunna möta det växande problemet.
Med anledning av detta önskar jag fråga följande.
Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att förhindra kvinnlig könsstympning i Sverige? Avser regeringen att verka för mer arbete för återskapande av klitoris på svenska sjukhus och vilket arbete sker för att underlätta för drabbade kvinnor?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.