Regeringens arbete för en reform av FN-systemet
Svar på skriftlig fråga 2024/25:493 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:493 Regeringens arbete för en reform av FN-systemet
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:492 och 2024/25:493 av Olle Thorell (S)
Regeringens arbete för reform av multilaterala organisationer och lösningar på globala utmaningar och Regeringens arbete för en reform av FN-systemet
Olle Thorell har frågat mig om vilka initiativ jag och regeringen har tagit, eller planerar att ta, för att främja reformeringen av FN-systemet och säkerställa att organisationen förblir en relevant och effektiv aktör i hanteringen av de globala utmaningar vi står inför. Thorell har också frågat mig om jag eller regeringen har tagit, eller planerar att ta, några initiativ för att främja reformeringen av multilaterala organisationer som FN, Världsbanken och WTO samt stärka det globala samarbetet för att lösa vår tids stora utmaningar i linje med de principer och förslag som framhålls i rapporten A New Global Deal. Jag besvarar här båda frågorna (492 och 493).
FN är en viktig plattform för Sveriges arbete med globala frågor. Att stärka folkrätten, inklusive FN-stadgan, är en prioriterad fråga och bygger på insikten att både vår egen och andra länders säkerhet är beroende av den. Ett multilateralt system som är förutsägbart och lika för alla är ett svenskt kärnintresse.
Sverige är en nära – men också krävande – partner till FN. Regeringen har ett stort engagemang i FN och verkar för att stärka organisationens kapacitet att hantera globala utmaningar på ett mer effektivt sätt.
FN:s säkerhetsråd – som har det yttersta ansvaret för att upprätthålla internationell fred och säkerhet – måste vara effektivt, representativt och ansvarsfullt. Sverige stödjer en balanserad utvidgning av säkerhetsrådet med fler platser för att bättre återspegla dagens värld.
Sverige stödjer också de pågående reformprocesserna i de internationella finansiella institutionerna för att öka effektiviteten och finansieringen, så att vi kan nå de hållbara utvecklingsmålen i Agenda 2030 och genomföra Parisavtalet.
I Världsbanken har reformarbetet pågått sedan 2022. Sverige stöder arbetet och ser positivt på att organisationen utvecklas. Vid årsmötet 2023 uppdaterades Världsbankens vision och uppdrag för att på ett tydligare sätt synliggöra bankens roll i att bemöta globala utmaningar, till exempel klimatförändringar och konflikter, vid sidan av fortsatt fokus på fattigdomsbekämpning. Sverige välkomnade beslutet om nytt mandat och ser positivt på att banken fokuserar mer på klimat. Arbetet är nu inne i en implementeringsfas och det är viktigt att Världsbanken fortsätter leverera på förväntningar om en reformerad bank.
Inom WTO pågår sedan flera år tillbaka ett reformarbete för att värna och utveckla det globala och regelbaserade handelssystemet. Sverige företräds i WTO av EU. Regeringen är pådrivande för att EU fortsatt ska visa ledarskap i reformarbetet och för ett ökat fokus på industripolitik, med syfte att motverka marknadsstörande statligt stöd.
Beträffande FN togs viktiga steg i september i år, då FN:s medlemsländer genom antagandet av Framtidspakten enats om att vidta reformer för att FN ska bli mer effektivt och bättre kunna hantera globala utmaningar.
Sveriges engagemang för att stärka det multilaterala systemets förmåga att hantera både nuvarande och framtida globala utmaningar kommer att fortsätta.
Stockholm den 4 december 2024
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:493 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-12-04)
Fråga 2024/25:493 Regeringens arbete för en reform av FN-systemet
av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
FN har under decennier varit en central plattform för globalt samarbete, men organisationen står inför stora utmaningar i en värld präglad av ökande geopolitiska spänningar, klimatförändringar och växande ojämlikheter. Rapporten A New Global Deal från Foundation for European Progressive Studies beskriver FN:s nuvarande struktur som ineffektiv och delvis föråldrad, vilket försvårar organisationens förmåga att hantera de komplexa globala utmaningarna. FN:s säkerhetsråd är exempelvis kraftigt kritiserat för sin bristande representativitet, där utvecklingsländer och småstater har begränsat inflytande jämfört med de permanenta medlemmarna.
Rapporten lyfter fram flera rekommendationer för att stärka FN:s relevans och effektivitet:
- Demokratisera beslutsfattandet genom att ge mindre länder och utvecklingsländer större inflytande, särskilt i säkerhetsrådet.
- Effektivisera arbetet genom bättre samordning mellan FN-organ och snabbare beslutsprocesser i krissituationer.
- Skapa en tydligare koppling mellan FN:s arbete och de globala hållbarhetsmålen (SDG).
- Säkerställa stabil finansiering genom nya globala finansieringsmodeller, som skatt på multinationella företag och digitala plattformar.
Socialdemokraterna har i sitt internationella program och genom kongressbeslut betonat vikten av ett starkt FN som bas för internationellt samarbete. Under senare års debatter har vi argumenterat för att Sverige ska vara en aktiv pådrivande kraft för reformer som gör FN mer demokratiskt, transparent och handlingskraftigt. Vi har också lyft behovet av att FN får en mer framträdande roll i klimatfrågan och att globala institutioner anpassas till en multipolär värld där fler röster måste höras.
Reformer av FN är nödvändiga för att organisationen ska kunna möta de globala utmaningarna på ett effektivt och rättvist sätt. Sverige har en lång tradition av att främja fred, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter, och vi bör fortsätta ta en aktiv roll i att stärka det multilaterala samarbetet. Genom att bidra till en modernisering av FN kan vi säkerställa att organisationen förblir en relevant aktör som kan hantera frågor som klimatförändringar, globala konflikter och pandemier.
Rapporten A New Global Deal presenterar en rad förslag som kan tjäna som inspiration, men reformarbetet måste baseras på en bred internationell dialog där olika länder och aktörer inkluderas. Det är avgörande att Sverige fortsätter att ta ledarskap och arbetar strategiskt i FN och andra internationella forum för att främja en global styrning som är mer demokratisk, effektiv och inkluderande.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Vilka initiativ har ministern och regeringen tagit, eller planerar att ta, för att främja reformeringen av FN-systemet och säkerställa att organisationen förblir en relevant och effektiv aktör i hanteringen av de globala utmaningar vi står inför?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.