Regelverket för korttidspermitteringar
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1501 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fi2020/02653/S1
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1501 av Sofia Damm (KD) Regelverket för korttidspermitteringar
Sofia Damm har frågat näringsministern om ministern eller regeringen kommer att ta initiativ till en ändring i regelverket för korttidspermitteringar för att undvika onödiga uppsägningar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Spridningen av coronaviruset har påverkat svenska företag drastiskt. Sedan utbrottet har regeringen, Centerpartiet och Liberalerna presenterat åtgärder som i nuläget uppgår till ca 250 miljarder kronor för att bland annat begränsa smittspridningen och för att lindra effekterna för jobb och företag. Åtgärderna spänner brett och omfattar en rad områden. En av dessa åtgärder är stödet vid korttidspermitteringar. Stödet vid korttidspermitteringar är en viktig åtgärd för att förhindra att personal blir uppsagd och för att möjliggöra att företag snabbt kan komma igång igen när läget vänder. Stödet har också kommit att användas i stor utsträckning. Den 1 juni 2020 förstärktes stödet ytterligare så att arbetstidsförkortningen kan uppgå till 80 procent 1 maj–31 juli 2020.
Regeringen följer utvecklingen noga och avser att fortsätta fatta de beslut som krävs för att begränsa smittspridningen och att motverka krisens negativa effekter på samhället.
Stockholm den 10 juni 2020
Magdalena Andersson
Skriftlig fråga 2019/20:1501 av Sofia Damm (KD) (Besvarad 2020-06-10)
Fråga 2019/20:1501 Regelverket för korttidspermitteringar
av Sofia Damm (KD)
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Stödet för korttidspermitteringar har varit ett viktigt verktyg för att mildra uppsägningar och värna företag i den djupa kris som nu drabbar svensk arbetsmarknad.
Regelverket för stödet kräver dock att företagen ska ”ha uttömt tillgängliga åtgärder för att minska kostnaderna för arbetskraft”, vilket kan ske genom ”uppsägning av personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms vara verksamhetskritisk, t.ex. konsulter, inhyrd personal eller tillfälligt anställd personal”.
Den ansvariga myndigheten Tillväxtverket kräver alltså besked från över 50 000 företag om huruvida de mitt i krisen har sparkat tillräckligt många medarbetare för att få del av stödet.
Vid riksdagens frågestund den 28 maj lyfte jag upp att många människor hade haft kvar sina jobb om inte regeringens politik gjort skillnad på anställda och anställda och tvingat fram uppsägningar. Jag frågade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark varför regeringen inte ändrar regelverket. Ministern hänvisade då till ventilen för ”verksamhetskritisk personal” som finns i regelverket.
Men faktum är att den ventilen inte räcker. Dels är det otydligt, även enligt Tillväxtverket själva, vem som egentligen omfattas av begreppet verksamhetskritisk, dels har krisen ett så dramatiskt förlopp att företag hellre tar det säkra före det osäkra och säger upp tillfällig personal för att försäkra sig om att kunna få stödet i stället för att vänta veckor eller kanske månader på att få ta del av det.
Detta bidrar starkt till att det är människor med tillfälliga anställningar som drabbas hårt just nu. Jag ställer mig därför frågande till att ett statligt regelverk i den värsta ekonomiska krisen i modern tid aktivt driver ut människor med svagare ställning på arbetsmarknaden i arbetslöshet. Jag anser att regeringen måste ta sitt ansvar och stoppa den här utvecklingen. En stor del av skadan är redan skedd, men man måste snabbt föreslå en förändring av regelverket.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Kommer ministern och regeringen att ta initiativ till en ändring i regelverket för korttidspermitteringar för att undvika onödiga uppsägningar?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.