Reformering av folkrätten
Svar på skriftlig fråga 2025/26:988 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2025/26:988 Reformering av folkrätten
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2025/26:988 av Markus Wiechel (SD)
Reformering av folkrätten
Markus Wiechel har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att verka internationellt för en ny multilateral konvention under FN:s regi som explicit tillåter kollektiva motåtgärder, inklusive konfiskation av frysta tillgångar från aggressorländer för att finansiera reparationer till offer och andra exempel som listats i riksdagsfrågan.
Ansvarsutkrävande för brott mot folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna, är viktigt för att säkerställa att stater respekterar sina internationella åtaganden.
Regeringen arbetar brett för att främja ansvarsutkrävande och gottgörelse för skador orsakade av Rysslands folkrättsstridiga handlingar i och mot Ukraina. Inom EU fortsätter vi verka för att användningen av de immobiliserade ryska centralbankstillgångarna fortsatt är på agendan. Tillgångarna finns kvar, och de behöver användas för att stödja Ukraina.
Den 23 juni ratificerade Sverige konventionen om en internationell skadeståndskommission för Ukraina. Skadeståndskommissionen är ett led i att säkerställa att Ryssland betalar för de skador som man orsakat Ukraina sedan den fullskaliga invasionen inleddes. Sverige har även blivit medlem i en särskild tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina. De nya institutionerna kommer att komplettera med nya möjligheter till ansvarsutkrävande som saknas i dagsläget, och som Sverige bidragit till att utforma till stöd för Ukraina och för internationellt ansvarsutkrävande av Ryssland.
Stockholm den 18 augusti 2026
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2025/26:988 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2026-08-18)
Fråga 2025/26:988 Reformering av folkrätten
av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Folkrätten utgör en grundpelare för den internationella ordningen och fungerar som ett skydd för mänskliga rättigheter. Samtidigt har den visat sig otillräcklig när det gäller att hantera konsekvenserna av allvarliga folkrättsbrott, såsom krigsförbrytelser och andra grova brott mot mänskligheten. Ett centralt hinder är principen om suverän immunitet, som skyddar utländska staters tillgångar från beslag i andra länders domstolar. Detta försvårar möjligheten att snabbt och effektivt använda frysta tillgångar från aggressorländer för att bistå offren, trots att dessa tillgångar ofta uppgår till mycket stora belopp.
Ett aktuellt exempel är Rysslands invasion av Ukraina. Västländer har fryst ryska tillgångar värda hundratals miljarder euro men har inte kunnat konfiskera dem för att finansiera Ukrainas återuppbyggnad utan risk för rättsliga utmaningar. Resultatet blir en obalans där offren lämnas utan adekvat stöd medan aggressorn behåller äganderätten till sina tillgångar. Det finns därför ett tydligt behov av att reformera folkrätten i syfte att stärka incitamenten mot sådana brott och samtidigt säkerställa att reparationer blir en realitet, i linje med principerna i FN-stadgan och Genèvekonventionerna.
Genom att införa mekanismer för kollektiva motåtgärder kan en mer rättvis internationell ordning skapas. En ny konvention under FN:s regi skulle kunna tillåta tillfälliga beslag som proportionerliga svar på folkrättsbrott. Inom EU skulle ett fördjupat samarbete kunna harmonisera hanteringen av sådana tillgångar. Nationellt kan Sverige ta en ledande roll genom lagändringar som bygger på de diskussioner som förts inom Internationella lagkommissionen (ILC). Dessa reformer skulle både bistå offer och bidra till att förebygga framtida aggressioner genom att göra brott ekonomiskt kostsamma.
Sverige har länge varit en stark förespråkare för folkrätten och den humanitära rätten och har därmed en unik position att driva denna agenda. Det är dags att gå från ord till handling för att säkerställa att folkrätten inte bara straffar utan också möjliggör reparationer.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Har ministern och regeringen för avsikt att verka internationellt för en ny multilateral konvention under FN:s regi som explicit tillåter kollektiva motåtgärder, inklusive konfiskation av frysta tillgångar från aggressorländer för att finansiera reparationer till offer och andra exempel som listats ovan?
