Reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik
Svar på skriftlig fråga 2025/26:302 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:302 Reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2025/26:302 av Emma Nohrén (MP)
Reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik
Emma Nohrén har frågat mig om jag och regeringen avser att motsätta oss eller på annat sätt agera med anledning av att det danska ordförandeskapet aktivt driver frågan om en reform av GFP gentemot kommissionen.
Flera medlemsstater har vid olika sammanhang välkomnat den utvärdering av den gemensamma fiskeripolitiken som kommissionen genomför för närvarande. Flera medlemsstater har också efterfrågat en reform av den gemensamma fiskeripolitiken, bl.a. har detta framförts inom ramen för en övrig fråga som ett antal länder tog initiativ till vid Jordbruks- och fiskerådet i november, men även i andra sammanhang. Som skäl för sin inställning anger dessa länder att en spretig lagstiftning skapar rättslig osäkerhet och administrativ börda för fiskesektorn. Därtill pekas nya utmaningar p.g.a. geopolitiska händelser, klimatförändringar och konkurrens om havsutrymmet ut som faktorer som påverkar fiskesektorn och som behöver hanteras. Även behov av modernisering och energiomställning samt översyn av landningsskyldigheten lyfts fram. Som underlag för diskussionen hade en not tagits fram av de länder som stod bakom den. Sverige meddelade att Sverige inte kunde stå bakom noten.
I samband med diskussionen vid Jordbruks- och fiskerådet i november framförde Sverige att resultatet av kommissionens utvärdering behöver avvaktas och att det snarare råder ett implementeringsunderskott. Sverige hoppas också att utvärderingen kommer att inkludera hur målet om maximalt hållbart uttag (MSY) har bidragit till genomförandet av ekosystemansatsen, med tanke på effekterna av klimatförändringarna, men också miljösituationen och trycket från rovdjur som sälar och skarvar i vissa havsområden, inte minst i Östersjön. Slutligen lyftes vikten av att fisket har tillgång till traditionella fiskeområden under lika villkor och pekade på utmaningarna i nordöstra Atlanten. Sverige har även framfört liknande ståndpunkter i många andra sammanhang.
Utöver ovanstående anser Sverige även att villkoren för hur kommissionen begär råd från det internationella havsforskningsrådet (ICES) behöver ändras så att råden tar större ekosystemhänsyn och anpassas för att även nå målen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (havsmiljödirektivet).
Kommissionens målsättning är att presentera sin utvärdering av den gemensamma fiskeripolitiken under det inkommande cypriotiska ordförandeskapet under våren 2026. Enligt fördraget har kommissionen initiativrätten vad gäller att presentera eventuella framtida förslag om att reformera den gemensamma fiskeripolitiken.
Stockholm den 17 december 2025
Peter Kullgren
Skriftlig fråga 2025/26:302 av Emma Nohrén (MP) (Besvarad 2025-12-17)
Fråga 2025/26:302 Reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik
av Emma Nohrén (MP)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Det danska ordförandeskapet tar nu fram ett dokument med förslag om att reformera EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP) som ska lämnas till kommissionen. Vi känner till att Belgien och fem andra medlemsstater vill revidera centrala delar av GFP, i synnerhet regler som är avgörande för att övervaka kvotutnyttjandet, inklusive landningsskyldigheten, och för att möjliggöra återhämtning av hårt pressade bestånd som strömming och torsk i både Östersjön och Nordsjön.
Att öppna GFP för reform för att devalvera dess regelverk skulle än mer underminera arbetet med att återuppbygga trasiga ekosystem och utarmade fiskbestånd. Det vore fel väg att gå. Sverige måste försvara en framtid med ett hållbart fiske. Miljöpartiet ser därför med stor oro på det danska initiativet.
Regeringens nuvarande linje kring ett genomförande av GFP är exempelvis vikten av att implementera landningsskyldigheten med modern teknik som kameror, och regeringen har uppgett att man vill invänta kommissionens utvärdering av GFP.
Mot denna bakgrund vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Avser ministern och regeringen att motsätta sig eller på annat sätt agera med anledning av att det danska ordförandeskapet aktivt driver frågan om en reform av GFP gentemot kommissionen?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

