Rättvisa betyg

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1115 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Dnr U2017/01442/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1115 av Betty Malmberg (M) Rättvisa betyg

Betty Malmberg har frågat mig varför jag ännu inte har presenterat ytterligare förslag för att betygen ska blir mer rättvisa och när det kan förväntas att så ska ske.

Under de senaste åren har det genomförts stora förändringar på skolområdet. Det gäller inte minst betygssystemet som under de senaste decennierna har varit föremål för återkommande förändringar. Syftet med införandet av de nuvarande kursplanerna och kunskapskraven var att de skulle bli tydligare men trots det upplever lärare och elever att de är begreppsmässigt och strukturellt komplexa. Detta förhållande, i förening med den nya betygsskalan, gör bedömningsprocessen komplicerad för läraren. Statens skolverk har utvärderat betygsskalan och kunskapskraven och har konstaterat att det skulle behöva ske förändringar för att skapa en mer rättvis och likvärdig betygssättning. I likhet med Skolverket anser regeringen att det är av största vikt att alla elevers rätt att få en rättvis och likvärdig kunskapsbedömning säkerställs. Bedömningen ska ske utifrån syftet att ge eleven den bästa möjligheten att utvecklas efter sin förmåga.

Den nuvarande betygsskalan tillämpas sedan höstterminen 2011. Ett av syftena med betygsskalan är, som tidigare nämnts, att genom fler betygssteg på ett bättre sätt synliggöra elevernas kunskapsutveckling och därmed öka tydligheten i informationen till elever och vårdnadshavare. Ett annat syfte är att ge lärarna möjlighet till ökad precisering i bedömningen av elevernas kunskaper och graden av måluppfyllelse. Skolverket fick hösten 2014 i uppdrag av regeringen att utvärdera den nya betygsskalan och kunskapskravens utformning. Uppdraget redovisades i maj 2016 och i rapporten lämnade Skolverket några förslag till förbättringar (U2016/02217/S). Skolverket har utarbetat ett stödmaterial för att främja en likvärdig tillämpning av bestämmelserna kring betygsskalan. Som ett resultat av ett av förslagen i utvärderingen om den nya betygsskalan och kunskapskravens utformning har materialet förtydligats under 2016. Förändringarna innebär att det nu tydligare anges vad som krävs för betygen B och D, dvs. de betyg som inte är kopplade till specifika kunskapskrav. Skolverket har även erbjudit mer omfattande stöd och information för att främja en mer likvärdig och rättssäker betygssättning, och klargjort vad det innebär att bedöma utifrån tolkningsbara kunskapskrav. Andra förbättringar som föreslås i Skolverkets utvärdering är bl.a. att det ska införas fler steg för underkänt och att konsekvenserna av mycket ojämna kunskapsprofiler bör motverkas, dvs. att elever inte ska betygsättas efter sin sämsta prestation. För att dessa förslag ska vara möjliga att genomföra bedömer Skolverket att det krävs ytterligare utredning och en grundlig genomlysning av såväl betygsskalan som kunskapskraven.

Regeringen gav i juli 2015 Skolverket i uppdrag att ta fram och genomföra kompetensutvecklingsinsatser i form av nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Programmen ska utformas så att de skapar förutsättningar och stöd för ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och skolenhetsnivå. Ett område är betyg och bedömning. Ett identifierat nationellt prioriterat behov är att kunskapen om betygskalan och kunskapskraven kan förbättras. Det gäller även kunskapen om hur bedömning och olika verktyg kan användas för att utveckla undervisningen och fördjupa elevers lärande, hur återkoppling kan påverka elevers kunskapsutveckling och hur lärare kan dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Kunskapen om sambedömning, dvs. att lärare samarbetar vid kunskapsbedömning av elever, kan också förbättras. Syftet med programmet är att skapa förutsättningar för en likvärdig och rättssäker bedömning och betygssättning. De nationella skolutvecklingsprogrammen infördes fullt ut 2016 och ska utvärderas avseende 2016 och 2017 senast den 13 april 2018.

Regeringen har således vidtagit åtgärder i syfte att skapa goda förutsättningar för en rättvis betygssättning. De förslag till ytterligare åtgärder som lämnas i Skolverkets utvärdering bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet. Regeringen kommer även fortsatt följa frågan om betygssättningen.

Stockholm den 4 april 2017

Gustav Fridolin

Skriftlig fråga 2016/17:1115 av Betty Malmberg (M) (Besvarad 2017-04-05)

Fråga 2016/17:1115 Rättvisa betyg

av Betty Malmberg (M)

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

I maj 2016 presenterade Skolverket en utvärdering av den betygsskala som infördes av alliansregeringen. Utvärderingen visade att lärarna var positiva till att det har införts fler betygssteg eftersom det möjliggör en mer rättvis bedömning. Men mer än hälften av lärarna framhöll också att det finns problem med att uppnå en likvärdig betygssättning. I sin rapport presenterade därför Skolverket några förslag till förbättringar. Vissa förslag var av karaktären att de kunde börja användas redan till sommaravslutningen 2016 medan andra förslag krävde ett beslut från regeringen.

Efter kontakt med Skolverket (den 22 mars 2017) kan jag konstatera att de ännu inte har getts något ytterligare uppdrag i denna viktiga fråga. Så trots att ytterligare ett skolår snart har förlöpt har regeringen inte tagit ställning. Det är minst sagt förvånande då betygssättning är myndighetsutövning och då våra skolelever fortsatt riskerar att drabbas av orättvisa betyg.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

Varför har utbildningsministern ännu inte presenterat ytterligare förslag 
för att betygen ska blir mer rättvisa och när vi kan förvänta oss att så ska ske?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.