Rättssäkerheten för jägare
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3113 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:3113 av Lars Beckman (M)
Rättssäkerheten för jägare
Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra rättssäkerheten för jägare.
Polis har rätt att omhänderta någons vapen med tillhörande ammunition och tillståndsbevis om det finns risk för att vapnet missbrukas, eller om det är sannolikt att vapentillståndet kommer att återkallas. Detta följer av bestämmelserna i vapenlagen och polisen gör en bedömning från fall till fall. Det ligger inte i ett statsråds eller regeringens uppgifter att uttala sig om rättsväsendets handläggning av enskilda ärenden. Däremot kan konstateras att ett beslut om att exempelvis omhänderta vapen kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
När det gäller förutsättningarna att utreda brott, även jaktbrott, är det av stor vikt att polis och åklagare har effektiva utredningsverktyg och tillräckliga resurser. Att brottsutredningar bedrivs så skyndsamt och effektivt som möjligt är viktigt ur både den misstänktes och samhällets perspektiv. Regering och riksdag har tillfört resurser till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i syfte att bl.a. förbättra myndigheternas förutsättningar att utreda brott. Det kan också framhållas att Polismyndigheten har gjort en översyn av hur hanteringen av grova jaktbrott kan förbättras och effektiviseras. I det arbetet har Åklagarmyndigheten, länsstyrelserna och Naturvårdsverket varit delaktiga. Resultatet kommer att sammanfattas i en handbok som bedöms kunna bli klar under året.
Stockholm den 16 juni 2021
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2020/21:3113 av Lars Beckman (M) (Besvarad 2021-06-16)
Fråga 2020/21:3113 Rättssäkerheten för jägare
av Lars Beckman (M)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
En rapport från riksdagens utredningstjänst visar på mycket långa utredningstider för misstänkt grovt jaktbrott – men väldigt få dömda. 2020 var medelgenomströmningstiden för jaktbrott inom polisen 141 dagar. Hos Åklagarmyndigheten var genomströmningstiden för grovt jaktbrott 360 dagar under 2020.
Tabell 1: Antal misstänkta samt antal personer med lagföringsbeslut vad gäller illegal rovdjursjakt (varg, björn, järv, lodjur och kungsörn), 2010–2020.
Antal misstänkta personer Personer med lagföringsbeslut
2010 15 1
2011 9 2
2012 7 0
2013 18 2
2014 26 6
2015 27 5
2016 14 0
2017 24 6
2018 17 3
2019 21 2
2020 20 5
Källa: Utredningstjänstens sammanställning av Brå statistik[1]
Det här skapar en mycket märklig situation för jägare under den tid utredningen pågår. I Hälsingland var det ett mål där ett antal jägare var misstänkta i flera år. Under tiden som de var misstänkta fick de sina vapen fråntagna och kunde således inte jaga. När åklagaren meddelade att brott inte kunde styrkas fick de så småningom tillbaka sina vapen. I ett annat uppmärksammat mål har personerna i målet också fått sina vapen fråntagna. Trots att de tidigare misstänkta numera är frikända i en ovanligt tydligt skriven dom i tingsrätten så får inte personerna tillbaka sina vapen. I ett brev till en av de av tingsrätten frikända männen skriver företrädare för polisen:
”Polismyndigheten noterar att domen i Västmanlands tingsrätt är överklagad och att din huvudman därmed formellt sett fortfarande är misstänkt för brott då tingsrättens dom i och med överklagandet inte vann laga kraft. Att i fall som det nu förevarande, där tillståndsinnehavaren är misstänkt men lagakraftvunnen dom ännu inte föreligger, slutligt pröva frågan om återkallelse skulle enligt Polismyndighetens bedömning strida mot grundläggande rättsprinciper.
Mot den ovan angivna bakgrunden föranleder din begäran ingen åtgärd från Polismyndighetens sida utöver denna svarsskrivelse.”
Personerna är frikända av domstol men får likväl inte tillbaka sina vapen. De får heller inget beslut av Polismyndigheten som går att överklaga för att få frågan prövad i domstol. Det innebär att en person kan vara fråntagen sina vapen – och möjligheterna att jaga i 3–5 år för att sedan bli frikänd i domstol. Det är en situation som inte framstår som tillfredställande och som måste anses strida mot grundläggande rättsprinciper. Det är av yttersta vikt i en rättsstat att en medborgare är oskyldig till motsatsen är bevisas, det vill säga personen har blivit dömd i en domstol. Att få sin sak prövad av en domstol och inte av en myndighet är också en del av en grundläggande rättsstat. När det gäller rättssäkerheten för jägare så verkar det finnas ett system där jägare inte får jaga under ett antal år medan en rättsprocess pågår. Som framgår av riksdagens utredningstjänst så är det en kraftig majoritet av misstänkta personer som inte blir lagförda. I kombination med de långa utredningstiderna hos polis och åklagare så leder det till konsekvenser för jägare som är orimliga.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbättra rättssäkerheten för jägare enligt beskrivningen ovan?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.