Rätten till undervisning på lika villkor för elever med språkstörning
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2510 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:2510 av Jennie Åfeldt (SD)
Rätten till undervisning på lika villkor för elever med språkstörning
Jennie Åfeldt har frågat mig vad jag avser att göra för rätten till undervisning på lika villkor för elever med språkstörning.
Låt mig börja med att understryka att jag tar frågan om skolor som brister i att ge alla elever en likvärdig utbildning på stort allvar. Av skollagen (2010:800) framgår att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Resurser till utbildning inom skolväsendet ska fördelas efter elevernas olika förutsättningar och behov.
Rätt stöd ska sättas in i tid till de elever som behöver det. Elever som, exempelvis till följd av en språkstörning eller en annan funktionsnedsättning, har ett behov av stöd i skolan ska få det stöd de behöver. Det är oacceptabelt att elever inte alltid får det stöd som de behöver och har rätt till. Ingen elev ska behöva misslyckas på grund av att skolan saknar rätt kompetens. Regeringen har därför under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att stärka kompetensen om olika funktionsnedsättningar och för att säkerställa att alla elever som är i behov av stöd också ska kunna få det.
Regeringen har bland annat tillfört medel till fler platser på speciallärar- och specialpedagogutbildningarna samt förbättrat förutsättningarna för att utbilda sig till speciallärare genom en ökning av statsbidraget för Lärarlyftet.
Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser trädde i kraft den 1 juli 2019. Syftet är att tidigt identifiera stödbehov och att ge rätt stöd till alla elever som behöver det. Statens skolverk och Specialpedagogiska skol-myndigheten (SPSM) har i uppdrag att erbjuda stödjande insatser avseende garantin. Insatserna omfattar bland annat stöd och kompetensutveckling för lärare, förskollärare, rektorer och huvudmän.
Regeringen har även förlängt satsningen specialpedagogik för lärande, som syftar till att stärka den specialpedagogiska kompetensen bland lärare och förskollärare.
Utöver ovan nämnda insatser erbjuder SPSM specialpedagogiskt stöd i form av rådgivning, specialpedagogisk utredning, information och kompetens-utveckling till förskolor och skolor. Nyligen har myndigheten även tagit fram ett studiepaket som riktar sig till undervisande personal som möter barn och elever med språkstörning.
Regeringen har nyligen mottagit betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven (SOU 2021:11) som har lämnat flera förslag för att stärka rätten till särskilt stöd. Betänkandet har remitterats och jag ser fram emot att ta del av remissvaren som ska lämnas senast den 30 juni 2021.
Frågan om elevers möjligheter att nå kunskapskraven är mycket viktig för regeringen. Ingen elev ska lämnas efter i skolan. Mycket har gjorts för att stärka alla elevers möjlighet till en likvärdig utbildning, men det finns en hel del kvar att göra och regeringen kommer fortsätta arbeta för att alla elever som har behov av stöd också ska få rätt stöd i rätt tid.
Stockholm den 21 april 2021
Anna Ekström
Skriftlig fråga 2020/21:2510 av Jennie Åfeldt (SD) (Besvarad 2021-04-21)
Fråga 2020/21:2510 Rätten till undervisning på lika villkor för elever med språkstörning
av Jennie Åfeldt (SD)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Elever med språkstörningar har svårt att tillgodogöra sig skolgången. Tillgången till information och kommunikation på teckenspråk är avgörande för tillgänglighet och delaktighet. År 2006 överlämnades slutbetänkandet Teckenspråk och teckenspråkiga. Översyn av teckenspråkets ställning (SOU 2006:54) till regeringen.
I betänkandet presenterade utredaren Torgny Danielsson ett antal förslag så att det tjugotal barn per årskull som är hörande, men som inte kan tillgodogöra sig talat språk, skulle få tillgång till teckenspråk och därmed få sina behov tillgodosedda. Förslagen inbegrep bland annat omskrivningar i skollagen och specialskollagen så att barn med språkstörning som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation skulle få möjlighet till undervisning i specialskolan för döva och hörselskadade. Nu är det förvisso så att antalet barn med behov av specialskola vida överträffar antalet platser, och dessutom kan lämpligheten vad gäller att skilja barn från sina familjer för tillgång till undervisning på en av landets specialskolor kraftigt ifrågasättas, men det är av stor vikt att dessa barn likställs med andra barn som behöver kommunicera på teckenspråk för möjlighet att klara skolgången.
År 2016 presenterade Jan Sydhoff utredningen Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46). Utredningen föreslog bland annat förstärkt rätt till undervisning i teckenspråk för alla elever inom grundskole- och gymnasieutbildningen som har behov av det och att statens, landstingens och kommunernas insatser för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning skulle samordnas genom så kallade regionala nav där regionala samordnare skulle leda arbetet med tillgång till specifik kompetens kring dessa funktionsnedsättningar.
Jag har blivit kontaktad av en förtvivlad förälder till ett stumt barn som inte får adekvat stöd i grundskolan eftersom ingen pedagog kan kommunicera via TAKK eller teckenspråk på den aktuella skolan. Föräldern i fråga är mycket orolig för barnets fortsatta skolgång.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vad avser ministern att göra för rätten till undervisning på lika villkor för elever med språkstörning?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.