Rätten att välja kön på handläggare eller tolk
Svar på skriftlig fråga 2017/18:313 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
PAGE
2
Dnr Ju2017/09025/POL | ||
Justitiedepartementet |
Migrationsministern och biträdande justitieministern |
Till Riksdagen
Svar på fråga 2017/18:313 av Boriana Åberg (M) Rätten att välja kön på handläggare eller tolk
Boriana Åberg har frågat mig hur jag ämnar arbeta för att möjligheten inte används för att män ska välja bort kvinnor som handläggare och tolkar.
Av utlänningsförordningen framgår att ”inför den muntliga handläggningen hos Migrationsverket ska utlänningen tillfrågas om han eller hon föredrar en manlig eller kvinnlig utredare respektive tolk. Utlänningens önskemål ska tillgodoses om det är möjligt.”
Bestämmelsen infördes för att genomföra artikel 15.3 b och c i det omarbetade asylprocedurdirektivet. Dessförinnan följde det av Migrationsverkets interna praxis att sökanden tillfrågades om eventuella önskemål gällande manlig eller kvinnlig utredare och tolk. Genom bestämmelsen kodifierades alltså redan gällande ordning.
I ingressen till det omarbetade asylprocedurdirektivet anges att ”för att åstadkomma verklig jämställdhet mellan kvinnliga och manliga sökande bör prövningsförfarandet ta hänsyn till könsrelaterade aspekter. I synnerhet bör personliga intervjuer utformas på ett sätt som gör det möjligt för såväl kvinnliga som manliga sökande att tala om sina erfarenheter i fall som involverar könsrelaterad förföljelse.”
Den aktuella bestämmelsen syftar till att tillgodose att den muntliga asylutredningen genomförs under sådana förhållanden att sökanden kan lägga fram skälen för sin ansökan på ett heltäckande sätt vilket måste anses vara en grundläggande förutsättning för att korrekta beslut ska kunna fattas.
Om det finns anledning att misstänka att personen saknar grund för sitt önskemål finns det utrymme att frångå önskemålet.
Mot denna bakgrund anser jag att den aktuella bestämmelsen är ändamålsenlig utan att öppna upp för ett otillbörligt utnyttjande.
Stockholm den 29 november 2017
Heléne Fritzon
Skriftlig fråga 2017/18:313 av Boriana Åberg (M) (Besvarad 2017-11-29)
Fråga 2017/18:313 Rätten att välja kön på handläggare eller tolk
av Boriana Åberg (M)
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Enligt 8 kap. 9 c § utlänningsförordningen (2006:97) ska ”utlänningen tillfrågas om han eller hon föredrar en manlig eller kvinnlig utredare respektive tolk” inför den muntliga handläggningen. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2017.
Bestämmelsen kan uppfattas som en eftergift för eventuella patriarkala strukturer som råder i hemlandet. I Sverige råder en bred samsyn gällande rådande jämställdhetsnorm. Att ge bilden av att vi är villiga att frångå våra grundvärderingar genom att ge möjligheten att välja kön på handläggaren eller tolken vid en av de första kontakterna med Myndighetssverige kan därför vara problematiskt. Samtidigt finns det en skyldighet hos Migrationsverket att identifiera asylsökandes behov av särskilda förfarandegarantier enligt gällande EU-rätt. Det finns dock inga krav på myndigheter att uttryckligen ställa frågan om handläggares och tolks könstillhörighet. Även om delar av Migrationsverket tidigare har använt sig av detta tillvägagångssätt är det än annan sak att från regeringens sida göra förfarandet obligatoriskt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:
Hur ämnar statsrådet arbeta för att möjligheten inte används för att män ska välja bort kvinnor som handläggare och tolkar?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.