Rapportering om missförhållanden på arbetsplatsen

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2280 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Svar på fråga 2020/21:2280 av Arman Teimouri (L)
Rapportering av missförhållanden på arbetsplatsen

Arman Teimouri har frågat mig om regeringen är beredd att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda hur det kan bli enklare att rapportera missförhållanden på arbetsplatsen utan att riskera påföljder från arbetsgivare eller andra anställda.

Visselblåsning är ett viktigt verktyg för att avslöja missförhållanden som är dolda i verksamheter och kan därmed ge bättre förutsättningar att avhjälpa dessa. Arbetstagare, i såväl privat som offentlig verksamhet, har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida om de slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. Förutsättningarna för att omfattas av skyddet regleras i lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Lagen skyddar arbetstagare mot alla former av bestraffningar och hämndaktioner från arbetsgivarens sida, dvs. inte endast avskedanden eller uppsägningar utan också andra repressalier som trakasserier, tillrättavisande utskällningar och utfrysning. Lagen innebär inte någon inskränkning av det skydd som kan gälla på annan grund t.ex. genom den yttrandefrihet som följer av grundlagarna eller Europakonventionen.

Arbetstagare har också inom ramen för anställningsförhållandet en omfattande kritikrätt. Kritikrätten följer av yttrandefriheten och är dessutom en viktig förutsättning för goda arbetsförhållanden, ett gott arbetsresultat och är nödvändig för att en effektiv facklig verksamhet ska kunna bedrivas på arbetsplatsen.

Regeringen beslutade 2019 att låta en särskild utredare föreslå hur Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten ska genomföras i svensk rätt. Utredaren överlämnade sitt betänkande i juni, förra året.

Utredarens förslag innebär bl.a. att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden hos arbetsgivare av viss storlek och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering. Vidare omfattas även andra grupper på arbetsmarknaden av skyddet, t.ex. egenföretagare, praktikanter och personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan.

I betänkandet föreslås även att Arbetsmiljöverket ska få två nya uppgifter, dels att bedriva tillsyn över att arbetsgivare inrättar interna rapporteringskanaler och förfaranden, dels att handlägga ärenden om statsbidrag till organisationer som lämnar information och rådgivning till personer som rapporterar om missförhållanden.

Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att fatta beslut om en proposition avseende genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten innan sommaren.

Regeringen bedömer att utredarens förslag innebär ett ökat skydd för visselblåsare jämfört med dagens reglering.

Regeringen har inte för avsikt att besluta om ytterligare utredningsuppdrag om hur det kan bli enklare att rapportera missförhållanden på arbetsplatsen utan att riskera påföljder från arbetsgivare.

Stockholm den 31 mars 2021

Eva Nordmark