Radikalisering och våldsbejakande extremism
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1980 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1980 av Caroline Nordengrip (SD)
Radikalisering och våldsbejakande extremism
Caroline Nordengrip har frågat mig hur jag och regeringen ser på lämpligheten i att individer som återvänder från terrorsekten IS får möjlighet att bosätta sig i ett särskilt utsatt område, där det enligt frågeställaren föreligger hög risk för att det bidrar till ytterligare radikalisering och martyrskap.
Det ingår i de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna att alla medborgare har rätt att förflytta sig inom landets gränser och även att lämna landet. Enligt den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter har var och en rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser. En grundläggande förutsättning för all terrorismbekämpning är att mänskliga rättigheter och rättsstatens principer respekteras. Det gäller även skyddet för den personliga integriteten. Dessa principer genomsyrar regeringens arbete mot terrorism såväl nationellt som internationellt. Terrorism får endast bekämpas med medel som hör hemma i ett öppet, demokratiskt och rättssäkert samhälle.
Med detta som utgångspunkt har regeringen vidtagit flera åtgärder. Det kriminaliserade området när det gäller terroristbrott har byggts ut bland annat genom det nyligen införda brottet samröre med en terroristorganisation samt utvidgningar av straffansvaret för utbildning, resa och finansiering kopplat till terroristbrottslighet. I syfte att kunna kriminalisera varje form av deltagande i en terroristorganisation har regeringen också gett 2020 års grundlagskommitté i uppdrag att utreda utökade möjligheter att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism. Uppdraget ska redovisas nu i mars 2021.
Regeringen har gjort omfattande ekonomiska satsningar på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten och det har medfört att det finns bättre förutsättningar i arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism på nationell, regional och lokal nivå. Lagändringar i offentlighets- och sekretesslagen möjliggör ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism.
Jag har stor förståelse för att kommuner kan ha stora utmaningar när det gäller återvändare. De kommuner som har problem med våldsbejakande extremistmiljöer och behov av att utveckla förebyggande insatser kan få stöd från Center mot våldsbejakande extremism (CVE). Yrkesverksamma på lokal nivå har tillgång till rådgivning och stöd av CVE:s personal, bl.a. genom centrets stödtelefon. Centret inrättade under 2019 ett särskilt myndighetsnätverk med syftet att förstärka och utveckla samverkan i arbetet med återvändare och deras familjer. Detta arbete har varit framgångsrikt.
Arbetet med att bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism är högt prioriterat. Jag och regeringen kommer att fortsätta det intensiva arbetet med dessa frågor.
Stockholm den 10 mars 2021
Morgan Johansson
Skriftlig fråga 2020/21:1980 av Caroline Nordengrip (SD) (Besvarad 2021-03-10)
Fråga 2020/21:1980 Radikalisering och våldsbejakande extremism
av Caroline Nordengrip (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I Borås finns det flera särskilt utsatta områden. Borås kommun har tagit fram en rapport om situationen i ett av dessa områden Norrby (dnr 2019-01055). Den pekar ut rasism mellan olika etniska grupper, klankonflikter och religiösa konflikter. Den islamistiska våldsbejakande miljön är påtaglig och den har man sett både bevis på och tendenser till.
Generellt uppger många av informanterna att man upplever sig se ett hårdare religiöst klimat och att miljön upplevs som mer radikaliserad på Norrby genom närvaron av salafistiska inriktningar på området. Inom främst en verksamhet har man kommit i kontakt med ungdomar där man öppet yttrat sig positivt till IS och övergreppen i Syrien.
Både hemmahörande och yrkesverksamma på området har erfarenhet av att ha blivit eller att ha sett någon bli angripen av vad som kan beskrivas som en moralpolis (släkting, granne, obekant) om man har gått utan slöja eller varit ”lättklädd”. Det vill säga någon som förkunnar vad som är rätt och vad som är fel utifrån en salafistisk inriktning.
Av de personer som har rest till krigszoner för att kriga för kalifatet i Syrien har ett antal varit hemmahörande i det utsatta området före avresan. De flesta som rest till dessa områden hade själva sökt sig till det och omfamnat en salafistisk/wahabistisk inriktning av islam. Främst var det unga personer som engagerade sig i detta och i förekommande fall var vissa konvertiter. Detta väcker oro och rädsla för återvändande IS-personer och upplevs förekomma bland de yrkesverksamma som möter befolkningen på Norrby. Oro för hur det kommer att påverka samhället. Kommer de att betraktas som martyrer och krigshjältar eller som någonting som kommer att skapa konflikter mellan de olika grupperna på området?
Det är inte första gången personer har återvänt till Borås från terrorsekten IS, och utifrån Borås storlek är det ett förhållandevis stort antal som varit i Syrien. Nu kommer ytterligare personer och deras barn mantalsskrivna i Borås att återvända. Dessa individer har en avsaknad av permanentboende men med släktingar i de utsatta områdena, vilket ökar risken för att de kommer att bosätta sig i områden med en redan hög grad av radikalisering och våldsbejakande extremism.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Hur ser ministern och regeringen på lämpligheten i att aktuella individer får möjlighet att bosätta sig i ett särskilt utsatt område, där det föreligger hög risk för att det bidrar till ytterligare radikalisering och martyrskap?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.