Radikala islamister anställda av svenska skolor

Svar på skriftlig fråga 2018/19:837 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

U2019/02487/GV

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2018/19:837 av Markus Wiechel (SD)
Radikala islamister anställda av svenska skolor

Markus Wiechel har frågat mig vad jag och regeringen gör för att sätta stopp för en viss typ av skolor och framgent säkerställa att något liknande aldrig upprepas.

Frågan ställs med anledning av vad som framkommit om Vetenskapsskolan i Göteborg, där uppgifter gör gällande att det anställts så kallade IS-återvändare från Syrien. Vidare har huvudmannen för skolan fått återupprepad kritik från Statens skolinspektion efter uppmärksammade brister. Känt är också att Säkerhetspolisen inom sitt ansvarsområde agerat så att en företrädare för skolan omhändertagits av Migrationsverket.

Det är naturligtvis oacceptabelt att det finns personer anställda inom skolväsendet som inte är lämpliga för uppgiften. De som får samhällets förtroende att ansvara för våra barns utbildning ska vara kunniga för uppdraget och lämpliga att genomföra det. Regeringen har därför ökat kraven på dem som verkar i den svenska skolan. Jag är inte främmande för att vidta ytterligare åtgärder om det krävs för att säkerställa att skolan är en trygg plats och att undervisningen sker i enlighet med svenska läroplaner och andra styrdokument.

Till att börja med står det klart att ingen skola, vare sig kommunal eller fristående, får ha konfessionella inslag i undervisningen. All utbildning inom skolväsendet måste följa de bestämmelser som finns i skolförfattningarna. Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell (1 kap. 6 § skollagen [2010:800]). Även i fristående förskolor och skolor ska undervisningen vara icke-konfessionell, men utbildningen i övrigt får enligt skollagen ha en konfessionell inriktning (1 kap. 7 §). Deltagandet i konfessionella inslag ska alltid vara frivilligt.

Statens skolinspektion kan som tillsynsmyndighet vidta en rad olika åtgärder när skolor inte följer gällande bestämmelser. Det första steget är ofta ett föreläggande om att vidta åtgärder för att undanröja bristerna. Redan i dag får Skolinspektionen även återkalla ett godkännande av en enskild som huvudman för en fristående skola om ett föreläggande inte har följts och missförhållandet är allvarligt (26 kap. 13 § skollagen). När det gäller att utöva tillsyn för att säkerställa rikets säkerhet så är det Säkerhetspolisen som utövar tillsynen.

Sedan den 1 januari 2019 gäller skärpta krav på ägar- och ledningsprövning för fristående skolor (2 kap. 5 § skollagen). De nya bestämmelserna omfattar krav på erfarenhet av eller på annat sätt förvärvad insikt i de förskrifter som gäller för skolverksamheten samt lämplighet att bedriva denna. Kraven omfattar ägare med ett väsentligt inflytande, ledning och även andra som har ett bestämmande inflytande över verksamheten. En sådan prövning görs av Skolinspektionen både vid nyetablering och utökning av befintlig verksamhet. Även huvudmän som redan är godkända att bedriva verksamhet inom skolväsendet är skyldiga att löpande säkerställa att kraven på erfarenhet eller insikt samt lämplighet är uppfyllda inom ägar- och ledningskretsen. Skolinspektionen prövar inom ramen för sitt tillsynsuppdrag om huvudmännen fortlöpande uppfyller de aktuella kraven.

Vidare följer av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna att möjligheterna för Skolinspektionen att stänga skolor med stora brister, såväl fristående som kommunala, ska öka. Frågan bereds nu inom Regeringskansliet.

Regeringen beslutade i mars 2018 om direktiv till en särskild utredare att bl.a. analysera vad som kan anses följa av Europakonventionen, andra internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och regeringsformen, i relation till konfessionella inslag i skola, förskola och fritidshem, oavsett om huvudmannen är offentlig eller enskild (dir. 2018:15). Utredaren ska även se över om det i samband med prövningen av enskilda som huvudmän för skolor, förskolor och fritidshem med en konfessionell inriktning – utöver befintliga krav – finns behov av att ställa upp särskilda krav. Sådana krav kan t.ex. mer specifikt ta sikte på förutsättningarna att bedriva en verksamhet som förmedlar och förankrar respekt för den värdegrund som gäller för det svenska skolväsendet. I enlighet med den tidigare nämnda sakpolitiska överenskommelsen beslutade regeringen den 29 maj 2019 att utredningen även ska lämna sådana författningsförslag som behövs för att ett etableringsstopp för fristående skolor med konfessionell inriktning ska kunna införas. Uppdraget ska redovisas senast den 19 december 2019.

När det gäller anställda i skolan, såsom rektorer, lärare och elevassistenter, ska en obligatorisk registerkontroll ske innan anställning i förskola, förskoleklass, grundskola och andra obligatoriska skolformer (2 kap. 31–33 §§ skollagen). Det innebär att den som erbjuds anställning, erbjuds eller tilldelas arbete som motsvarar ett anställningsförhållande eller tilldelas plats i verksamhetsförlagd utbildning eller arbetspraktik ska överlämna ett utdrag ur belastningsregistret till den som står i begrepp att anställa eller ta emot personen, vanligtvis rektorn för förskolan eller skolan. Lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn kompletterar bestämmelserna för förskola och grundskola, genom att den ger rätt för arbetsgivare (men inte skyldighet) att begära att registerutdrag ska uppvisas vid rekrytering av personal till gymnasieskola och gymnasiesärskola. Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit att skollagens bestämmelser om obligatorisk registerkontroll även ska omfatta gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, men förslaget har ännu inte lämnats till riksdagen.

Som framgår ovan har flera åtgärder genomförts och ytterligare arbete pågår. Jag är öppen för att vidta ytterligare åtgärder om det behövs.

Stockholm den 18 juli 2019

Anna Ekström –