Public service som oberoende
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1332 besvarad av Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1332 Public service som oberoende
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på fråga 2024/25:1332 av Markus Wiechel (SD)
Public service som oberoende
Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på att medarbetare från public service skriver under vissa uttalanden och om jag menar att public service lever upp till sitt oberoende när en stor andel journalister tar tydlig ställning i en politiskt laddad fråga.
Public service-företagen är självständiga stiftelseägda medieföretag vars verksamhet regleras på en övergripande nivå genom fleråriga sändningstillstånd och medelsvillkor beslutade av regeringen enligt de riktlinjer som fastställts av riksdagen. Ett grundläggande villkor för verksamheten är att den ska bedrivas sakligt och opartiskt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.
Detta är helt fundamentalt för public service legitimitet. I propositionen En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 (2024/25:166) understryks vikten av att detta kriterium efterlevs, liksom att företagen verkar för att det starka förtroendet för public service inte bara upprätthålls, utan ökar i hela samhället.
Public service-företagen ansvarar själva för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med uppdragen i sändningstillstånden, ytterst ansvariga är företagens verkställande direktörer. Dessa rapporterar till respektive bolagsstyrelse, som i sin tur utses av den förvaltningsstiftelse som äger aktierna i public service-företagen och till vars styrelse riksdagspartierna nominerar ledamöter. Därutöver finns granskningsnämnden för radio och tv som ska följa upp att företagen utför sina uppdrag i enlighet med de sändningstillstånd som regeringen beslutar om. Riksdagens partier är överens om att public service-företagens oberoende från statlig inblandning är av avgörande betydelse. Den sedan länge rådande principen är därför att statsråd i Sveriges regering inte ska recensera beslut som public service-företagen fattar om hur man bedriver sin verksamhet.
Stockholm den 15 augusti 2025
Parisa Liljestrand
Skriftlig fråga 2024/25:1332 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2025-08-15)
Fråga 2024/25:1332 Public service som oberoende
av Markus Wiechel (SD)
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Över 500 journalister och skribenter har skrivit under en protestlista om Gaza. Det är fritt fram att göra det som medborgare, så även om man är journalist. Problemet är dock att en lång rad undertecknare inte bara var journalister, utan medarbetare från Sveriges public service-företag. Det här innebär milt uttryckt ett allvarligt avsteg från de krav på oberoende som public service-bolagen måste upprätthålla. SVT, SR och UR har som fundamentalt ansvar att förmedla opartisk och neutral rapportering till allmänheten. När deras anställda offentligt tar ställning i en så politiskt laddad fråga som Gazakonflikten undermineras, inte helt oväntat, trovärdigheten i deras journalistiska arbete.
Detta agerande representerar en skarp överträdelse av de principer som public service vilar på. Genom att blanda sina personliga åsikter med sin professionella roll som journalist, äventyrar dessa individer allmänhetens förtroende för mediebevakningen. Det är en oansvarig handling som inte bara rubbar balansen i rapporteringen utan också skadar public services roll som en pålitlig och opartisk informationskälla. När journalistiken färgas av personliga övertygelser försvagas dess funktion som en sökare av sanning och objektivitet.
Det är som bekant lätt att förstå varför allmänhetens förtroende för public service kan minska som en följd av detta. Om publikens uppfattning blir att rapporteringen är färgad av journalisternas personliga ställningstaganden, riskerar det att skada uppfattningen om public service som en objektiv och neutral aktör. När trovärdigheten ifrågasätts, minskar allmänhetens vilja att lita på eller söka information från dessa källor, och detta kan ha långtgående konsekvenser för ett samhälle som bygger på informerade medborgare.
Dessutom kan denna situation leda till en stärkt polarisering, där publiken söker sig till andra, ofta partiska, nyhetskällor som bekräftar deras egna förutfattade meningar. För public service, vars mål är att erbjuda en balanserad och mångfaldig rapportering, fri från personliga agendor, ökar risken för att förlora sitt syfte som en enande kraft i mediebilden. Det är av yttersta vikt att public service återgår till sina kärnvärden och säkerställer att medarbetarna förstår vikten av att upprätthålla och stödja principer om opartiskhet och integritet även utanför arbetsplatsens väggar.
Med anledning av detta vill jag fråga kulturminister Parisa Liljestrand:
Hur ser ministern på fenomenet med medarbetare från public service som skriver under den här typen av uttalanden, och menar ministern att public service lever upp till oberoendet när en stor andel journalister tar tydlig ställning i en politiskt laddad fråga?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.