Psykisk ohälsa hos unga under pandemin

Svar på skriftlig fråga 2021/22:970 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Svar på fråga 2021/22:970 av Pontus Andersson (SD)
Psykisk ohälsa hos unga under pandemin

Pontus Andersson har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att stävja den psykiska ohälsan hos unga som enligt Folkhälsomyndigheten har ökat under pandemin.

Även om den allmänna hälsan i barn- och ungdomsgruppen, under pandemin, fortsatt är god uppger något fler lätta psykiska besvär. Det är särskilt bland grupper av barn och unga som redan före pandemin hade en högre risk för psykisk ohälsa eller som är särskilt utsatta som välbefinnandet har minskat. Detta indikerar att samhällets insatser för att möta barn och unga, särskilt barn och unga i riskgrupper, behöver stärkas ytterligare.

Regeringen för en aktiv politik för att möta de samhällsutmaningar som covid-19 för med sig. Inom området psykisk hälsa och suicidprevention, som var prioriterade områden för regeringen även innan pandemin, fördelas 2,2 miljarder kronor för 2022, vilket är en fördubbling av anslaget sedan 2015. Av dessa medel fördelas merparten till kommuner och regioner för att stärka och utveckla deras arbete med främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid samt för att erbjuda en god vård och omsorg vid psykisk ohälsa eller sjukdom. Barn och unga är en prioriterad målgrupp i satsningen som är särskilt angelägen mot bakgrund av pandemin.

Regeringen har också beslutat om ett flertal andra insatser som syftar till att intensifiera arbetet inom området. Det handlar t.ex. om satsningar på primärvården, på en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård, på ökad tillgänglighet till hälso- och sjukvården, inklusive barn- och ungdomspsykiatrin, samt höjda bidrag till det civila samhällets organisationer. Regeringen har även gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att se över förutsättningarna att etablera en nationell stödlinje som riktar sig till personer med psykisk ohälsa eller suicidalitet, däribland barn och unga. Därtill har regeringen uppdragit åt Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen att, tillsammans med 24 andra myndigheter, inkomma med underlag inför en ny strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin ska bidra till att möta de utmaningar som vi står inför och barn och unga är en prioriterad målgrupp i uppdraget. Det är ett arbete som jag, liksom Riksrevisionen, ser mycket positivt på.

Det är för tidigt för att avgöra pandemins fulla effekt på den psykiska hälsan men redan nu ser vi att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver stärkas och prioriteras för att behålla en god folkhälsa och minska ojämlikheterna. Regeringen följer därför noggrant utvecklingen för att vid behov kunna vidta ytterligare åtgärder.

Stockholm den 9 februari 2022

Lena Hallengren

Skriftlig fråga 2021/22:970 av Pontus Andersson (SD) (Besvarad 2022-02-09)

Fråga 2021/22:970 Psykisk ohälsa hos unga under pandemin

av Pontus Andersson (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Folkhälsomyndighetens rapport om covid-19-pandemins påverkan på folkhälsan visar att den psykiska hälsan har försämrats hos unga under 2020. Rapporten påvisar att symtom på depression, ångest, stress och sömnbesvär har ökat hos unga under pandemin, vilket är riskfaktorer för suicidalt beteende till följd av bland annat isolering.

Riksrevisionen offentliggjorde nyligen en granskningsrapport gällande statens suicidpreventiva arbete. I rapporten redogjordes bland annat för att cirka 1 500 personer årligen begår självmord i Sverige. Personer som bedöms försöka begå självmord är 15 000 och personer som uppskattas ha självmordstankar är 150 000. De senaste två decennierna har denna siffra ökat till 19 suicid per 100 000 invånare (RiR 2021:26).

Riksrevisionens bedömning är att statens arbete inte är tillräckligt effektivt. Arbetet med suicidprevention och psykisk ohälsa måste förbättras på samtliga nivåer. Granskningsrapporten belyser bland annat att det inte finns någon enhetlig hantering nationellt vid hot om suicid per telefon. Riksrevisionen drar slutsatsen att flera myndigheter behöver inkluderas för att stödja och förbättra det preventiva arbetet. Det lyfts också fram att kommuner med etablerade arbetssätt har problem att utveckla ett effektivt suicidpreventivt arbete, mycket på grund av kunskapsluckor och brist på resurser.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att stävja den psykiska ohälsan hos unga, som enligt Folkhälsomyndigheten har ökat under pandemin?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.