Prognosskillnader i fråga om arbetslösheten

Svar på skriftlig fråga 2017/18:38 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Dnr Fi2017/03718/E1

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:38 av Lars Beckman (M) Prognosskillnader i fråga om arbetslösheten

Lars Beckman har frågat arbetsmarknads- och etableringsministern varför regeringens arbetslöshetsprognos för 2018 är lägre än Konjunkturinstitutets prognos.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Konjunkturinstitutet publicerade sin senaste prognos den 14 augusti, dvs. innan budgetpropositionen för 2018 presenterades. Konjunkturinstitutet förutspådde en arbetslöshet 2018 på 6,4 procent. Det är 0,5 procentenheter högre än regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2018. I detta sammanhang kan det vara bra att känna till att Konjunkturinstitutets genomsnittliga prognosfel (i absoluta tal) för prognoser gjorda de senaste tio åren på arbetslösheten nästkommande år är 0,84 procentenheter. Prognoser är helt enkelt osäkra och en skillnad på 0,5 procentenheter är alltså relativt liten i ljuset av normala prognosfel. Men icke desto mindre är det, som noterats, en skillnad mellan Konjunkturinstitutet och regeringens arbetslöshetsprognoser. En bidragande orsak till denna skillnad torde rimligen vara att Konjunkturinstitutet inte beaktat effekter av alla de åtgärder som föreslås och aviseras i budgetpropositionen för 2018. Budgetpropositionen publicerades ju en dryg månad efter Konjunkturinstitutets senaste prognos.

Vidare har de prognoser för nästkommande år på arbetslösheten, som denna regering hittills publicerat i budgetpropositioner, i medeltal haft ett absolutfel på 0,15 procentenheter. Det ska ställas i relation till att de prognoser som publicerades i den förra regeringens budgetpropositioner under mandatperioden 2010–2014 hade ett medelabsolutfel på 0,28 procentenheter.

I budgetpropositionen för 2018 har regeringen reviderat ned arbetslöshetsprognosen för 2018 med 0,5 procentenheter jämfört med den ekonomiska vårpropositionen 2017. Denna nedrevidering förklaras både av en något starkare ekonomisk utveckling och av effekter av regeringens föreslagna och aviserade åtgärder i budgetpropositionen för 2018.

Över 200 000 fler har nu ett arbete att gå till än innan regeringen tillträdde. För att arbetslösheten ska fortsätta att minska krävs ytterligare satsningar på utbildning och kompetens som svarar mot arbetsmarknadens behov. Regeringens samlade bedömning av genomförda och aviserade reformer på arbetsmarknads- och utbildningsområdet är att de bidrar till att öka jobbchanserna hos de arbetssökande och minskar därmed arbetslösheten. Exempelvis har ökningen av antalet personer i extratjänster börjat ta fart. Samtidigt kommer fler personer än tidigare i arbete efter att de lämnat etableringsuppdraget.

Stockholm den 4 oktober 2017

Magdalena Andersson