Problem med bidrag till etniska organisationer

Svar på skriftlig fråga 2020/21:864 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Svar på fråga 2020/21:864 av Jonas Andersson i Linköping (SD) Problem med bidrag till etniska organisationer

Jonas Andersson har frågat statsrådet Amanda Lind om vilka åtgärder ministern vidtar för att säkerställa att statliga bidrag till etniska organisationer inte underminerar anpassning och bidrar till ytterligare segregation i det svenska samhället. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag vill börja med att vara tydlig med att Sveriges integrationspolitik inte handlar om anpassning. Det mål för integrationspolitiken som riksdagen har beslutat om är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.

Vad gäller statsbidraget till organisationer bildade på etnisk grund syftar statsbidraget till att stärka organisationernas egna initiativ och verksamheter som rör kultur, språk, identitet och delaktighet i samhället. Statsbidraget är förenat med villkor, bland annat att organisationen har en demokratisk uppbyggnad och bedriver en verksamhet som inte strider mot demokratins idéer. Det finns därtill tydliga regleringar i förordningen om återbetalning och återkrav som bidragsmottagaren har att förhålla sig till och som den utbetalande myndigheten ska tillämpa om mottagaren bland annat lämnar oriktiga uppgifter eller på annat sätt förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt.

För mig och för regeringen är det en självklarhet att offentliga bidragsmedel endast ska gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar, så som de formuleras i grundlagen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Det är anledningen till att de förordningar som styr bidragsgivningen till det civila samhällets organisationer innehåller demokrativillkor. För att säkerställa att den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer utgår ifrån demokratiska värderingar tillsatte regeringen 2018 en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas (dir 2018:19). Det betänkande som överlämnades till regeringen innehåller förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer (SOU 2019:35). Under beredningen av betänkandet har behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället konstaterats. Regeringen gav därför i oktober 2020 en särskild utredare i uppdrag att analysera på vilket sätt känsliga personuppgifter kan hanteras i prövningen av demokrativillkor (dir 2020:113). Genom ett tilläggsdirektiv har den särskilda utredaren också fått i uppdrag att analysera och ta ställning till om en stödfunktion bör inrättas som på ett rättssäkert sätt ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning (dir 2020:117). Uppdraget som rör personuppgiftshantering ska redovisas den 1 augusti och slutredovisas senast den 31 december 2021. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor.

Vi vet att orsakerna till segregationen i vårt samhälle beror på sociala och ekonomiska skillnader. Stora inkomstskillnader är en orsak till ökande segregation. Samtidigt som alla inkomstgrupper i Sverige har fått bättre ekonomi under de senaste decennierna, har de socioekonomiska skillnaderna och klyftorna i Sverige vuxit och i kombination med utvecklingen på bostadsmarknaden också segregationen.

Avslutningsvis vill jag understryka att de åtgärder som kommer att vidtas är de som nämnts kopplade till demokrativillkorsutredningen. Därutöver håller jag inte med om att statsbidraget till organisationer bildade på etnisk grund underminerar integrationen eller bidrar till segregation.

Stockholm den 16 december 2020

Åsa Lindhagen