Privata aktörer i försvaret

Svar på skriftlig fråga 2025/26:690 besvarad av Försvarsminister Pål Jonson (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2025/26:690 Privata aktörer i försvaret

till Försvarsminister Pål Jonson (M)

 

Svar på fråga 2025/26:690 av Markus Wiechel (SD)
Privata aktörer i försvaret

Markus Wiechel har frågat mig hur jag och regeringen avser stärka potentialen med att involvera det privata näringslivet i försvaret av vårt land och hur jag ser på exemplet från Ukraina.

Regeringen har i skrivelsen Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbete (skr. 2024/25:193) pekat på att ett starkt näringsliv med förmåga och vilja att ingå i totalförsvaret är en central del av Sveriges säkerhets- och försvarspolitik samt att regeringen avser verka för ett affärsklimat som ger näringslivet förutsättningar att bidra till Sveriges säkerhet och försvar. Att företag bidrar till det civila samhällets funktion, liksom till det militära försvarets verksamhet är således en förutsättning för att vi ska kunna försvara Sverige.

Ukraina har lyckats mobilisera näringslivet i försvaret av landet på ett sätt som är inspirerande. Vi kan dra många lärdomar från kriget i Ukraina om hur det militära försvaret av Sverige kan och bör utvecklas.

Inte sedan andra världskriget har svenskt luftvärn förstärkts och byggts ut i samma omfattning som nu. Regeringen har det senaste året aviserat luftvärnssatsningar för cirka 50 miljarder svenska kronor, vilket ungefär motsvarar hela försvarsbudgeten 2018. Försvarsmakten har också fått i uppdrag att bygga upp ett brett territorialluftvärn som förutom för militära uppgifter även kan användas för att stärka skyddet av samhället, inklusive städer och kritisk civil infrastruktur.

Samtidigt kan det inte helt uteslutas att kontrakteringen av privata luftförsvarsenheter kan bli en nödvändighet när krigstillstånd råder. I en sådan situation behöver stor vikt läggas vid att privata aktörer i grunden är civila enligt krigets lagar och skyddade mot anfall, men beroende på vilket sätt de involveras i det militära försvaret kan de komma att utgöra militära mål.

Stockholm den 15 april 2026

 

 

 

Pål Jonson

Skriftlig fråga 2025/26:690 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2026-04-14)

Fråga 2025/26:690 Privata aktörer i försvaret

av Markus Wiechel (SD)

till Försvarsminister Pål Jonson (M)

 

Sverige har mycket att lära av Ukraina, som kanske är det land som bäst av alla är rustat för modern krigföring. Efter mer än fyra år av fullskaligt krig mot Ryssland har Ukraina tvingats utveckla innovativa, kostnadseffektiva och skalbara lösningar som vänder upp och ned på traditionella försvarsdoktriner – särskilt när det gäller drönarhot och luftförsvar.

Ett tydligt exempel är det nya konceptet med privata luftförsvarsenheter. Ukraina tillåter nu företag som driver kritisk infrastruktur – som energianläggningar, fabriker, hamnar och kommunikationsnät – att bilda egna luftförsvarsgrupper. Dessa enheter använder främst billiga interceptordrönare (små drönare som jagar och kolliderar med fiendens Shahed- och Zaladrönare), korträckviddiga luftvärnsvapen och annan utrustning som företagen själva kan finansiera eller skaffa. 

Konceptet uppstod ur ren nödvändighet. Ryssland attackerar Ukraina natt efter natt med hundratals billiga kamikazedrönare, vilket gör det ohållbart att enbart förlita sig på dyra traditionella luftvärnsmissiler som Patriot. Redan i november 2025 fattade regeringen beslut om ett experimentellt pilotprogram som låter privata aktörer bidra till landets samlade luftförsvar. Enheterna integreras fullt ut i Ukrainas flygvapens centrala ledningssystem – de är inte fristående utan får vapen, riktlinjer och koordinering från militären. Målet är att avlasta de reguljära styrkorna, skydda viktig industri och sprida ut luftförsvaret över landet utan att dra bort soldater från fronten.

I slutet av mars 2026 rapporterade försvarsminister Mychajlo Fedorov de första konkreta resultaten: en privat enhet i Charkivregionen hade redan skjutit ned flera ryska drönare, inklusive Shahed- och Zalamodeller. Just nu förbereder eller tränar 13 ytterligare företag sina egna grupper, och programmet ses som ett sätt att öppna upp ”luftförsvarsmarknaden” och skapa konkurrens och innovation från privat sektor.

Sverige är ett innovativt land med stark tekniksektor, duktiga ingenjörer och en växande förmåga att samarbeta mellan näringsliv, stat och försvar. Genom att ta till sig lärdomar från Ukrainas pragmatiska och snabba anpassning till modern krigföring, inte minst inom drönarteknik och decentraliserat luftförsvar, kan Sverige stärka sin egen beredskap på ett smart och framåtblickande sätt.

Mot bakgrund av ovanstående önskas försvarsminister Pål Jonson svara på följande fråga:

 

Hur avser ministern och regeringen att stärka potentialen med att involvera det privata näringslivet i försvaret av vårt land, och hur ser ministern på exemplet från Ukraina?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.