Potentiella brottsverktyg inom sluten ungdomsvård
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1319 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1319 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Potentiella brottsverktyg inom sluten ungdomsvård
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka så att inte potentiella brottsverktyg som exempelvis mobiltelefoner och datorer kan användas för att upprätthålla en kriminell livsstil.
Som jag tidigare svarat på likalydande riksdagsfrågor, så är säkerheten vid de särskilda ungdomshemmenen en viktig fråga för regeringen. Det våldskapital som en del av ungdomarna som vårdas inom Statens institutionsstyrelse (SiS) särskilda ungdomshem uppvisar medför att myndigheten behöver arbeta målmedvetet med det säkerhetshöjande arbetet.
SiS har idag rätt att själva fatta beslut om inskränkningar i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster. Detta enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Myndigheten ska, i enlighet med en ändring i regleringsbrevet för 2020, redogöra för hur och i vilken utsträckning myndigheten använder den särskilda befogenheten om begränsningar i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster.
Utöver ovanstående har SiS även ett regeringsuppdrag att planera för uppdelade säkerhetsklasser på de särskilda ungdomshemmen och identifiera vilka avdelningar inom den slutna ungdomsvården som behöver stärka säkerheten. Uppdraget ska redovisas för regeringen i mars och en stor del av arbetet är redan påbörjat.
Ungdomshemmen ska inte vara en plats för kriminella kontakter och droghandel. Regelverket som rör s.k. särskilda befogenheter kan behöva förändras. Det gäller t.ex. tillgången till mobiltelefoner och andra kommunikationsmedel. Regeringen avser att inom kort tillsätta en utredning som ska göra en översyn av den slutna ungdomsvården, i denna översyn ska även regelverket kring särskilda befogenheter, däribland elektroniska kommunikationstjänster, ses över.
Stockholm den 27 januari 2021
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2020/21:1319 av Marléne Lund Kopparklint (M) (Besvarad 2021-01-27)
Fråga 2020/21:1319 Potentiella brottsverktyg inom sluten ungdomsvård
av Marléne Lund Kopparklint (M)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Ungdomar under 18 år som har begått ett brott kan bli dömda till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. De kan då placeras på ett av Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem. Där ska de få vård och behandling för att de inte ska fortsätta att begå brott.
Varje år får cirka 30 000 barn och ungdomar vård utanför hemmet, i till exempel familjehem eller HVB-hem. Drygt 1 000 av dem kommer till något av Sis ungdomshem. År 2019 var medelåldern för de placerade ungdomarna cirka 16 år. Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15–17 år blir oftast dömda till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Det är ett tidsbestämt straff som ungdomarna avtjänar på speciella avdelningar på Sis särskilda ungdomshem, enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU).
Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått bland annat rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott och sexualbrott. De kan ha kopplingar till gängkriminalitet och organiserad brottslighet.
År 2017 togs 73 ungdomar dömda till sluten ungdomsvård in på något av Sis slutna ungdomshem. Alla var pojkar, och medelåldern var drygt 17 år. Det är brottet och inte behandlingsbehovet som avgör straffet och därmed vårdtidens längd. Den kan variera mellan 14 dagar och fyra år.
Barnkonventionen ger barn och unga rättigheter som de tidigare kanske inte haft. Många är självklart bra, men en del kan vara direkt destruktiva och bidra till att en ung persons kriminella leverne upprätthålls. Ett exempel på detta är att man får ha personliga statushöjande saker, mobiltelefon och tillgång till dator på ungdomshem där man är placerad genom LVU eller LSU. Detta gör att en ung person med koppling till gängkriminalitet eller annan organiserad brottslighet på ett relativt enkelt sätt skulle kunna upprätthålla den kriminella livsstilen, planera rymningar etcetera.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur ämnar ministern verka så att inte potentiella brottsverktyg som exempelvis mobiltelefoner och datorer kan användas för att upprätthålla en kriminell livsstil?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.