Postförsändelser till rättspsykiatriska kliniker

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1379 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2016/04464/FS

Dnr S2016/04504/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1379 av Boriana Åberg (M) och fråga 2015/16:1401 av Eva Lohman (M) om postförsändelser till rättspsykiatriska kliniker

Boriana Åberg har frågat justitie- och migrationsministern vilka åtgärder ministern avser att vidta för att tillåta rutinmässiga kontroller

och därigenom stoppa möjligheten att smuggla in narkotika via post på rättspsykiatriska kliniker.

Eva Lohman har frågat justitie- och migrationsministern om han är beredd att överväga eventuella lagändringar för att möjliggöra för de rättspsykiatriska regionklinikerna att kunna granska inkommande post, i syfte att kunna stävja införsel av farliga föremål till interner.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.

De grundslagsskyddade fri– och rättigheterna har till syfte att skydda varje medborgare mot olika former av ingrepp från det allmänna. Bland annat innebär det att varje medborgare gentemot det allmänna är skyddad mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse. Nämnda rättighet får dock i viss utsträckning begränsas genom lag. En begränsning får dock inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som föranlett den. Motsvarande rättighet och möjlighet till begränsning av denna rättighet följer även av Europakonventionen.

I 8 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård anges att vid sluten rättspsykiatrisk vård gäller, om inte annat anges i 8 a §, i tillämpliga delar bestämmelserna i 18–24 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Detta innebär att möjligheterna att använda tvångsåtgärder vid psykiatrisk tvångsvård i huvudsak inte skiljer sig åt mellan de två nämnda lagarna. Av 22 § lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) följer att chefsöverläkaren får besluta om att försändelser till patient får undersökas för kontroll av att det inte innehåller egendom som patienten enligt 21 § samma lag inte får inneha. Om en ankommande försändelse innehåller egendom som inte får innehas enligt 21 §, får egendomen omhändertas. Vidare får chefsöverläkaren enligt 22 a § LPT besluta att övervaka försändelser från en patient, om det är nödvändigt med hänsyn till vården eller rehabiliteringen av patienten eller för att undvika att någon annan lider skada. För detta ändamål får chefsöverläkaren öppna, ta del av och kvarhålla försändelser från patienten. Detta innebär att det redan finns goda möjligheter att granska försändelser.

Mot denna bakgrund kan jag i nuläget inte se att det finns tillräckligt starka skäl till att ytterligare inskränka medborgarnas fri- och rättigheter på det sätt som en utökad och regelmässig kontroll av försändelser inom rättspsykaitrisk vård skulle innebära.

Stockholm den 29 juni 2016

Gabriel Wikström