Politisk inriktning för integrationspolitiken

Svar på skriftlig fråga 2020/21:312 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Svar på fråga 2020/21:312 av Ludvig Aspling (SD) om politisk inriktning för integrationspolitiken

Ludvig Aspling har frågat mig om de antaganden och teoretiska utgångspunkter som beskrivs i propositionen Sverige, framtiden och mångfalden – från invandrarpolitik till integrationspolitik (prop. 1997/98:16) fortfarande ligger till grund för regeringens politik, eller om det finns nyare dokument som ersatt detta.

Propositionen Sverige, framtiden och mångfalden ersatte den s.k. invandrarpolitiken. Invandrarpolitiken bedömdes ha bidragit till att invandrarskap förknippats med ”annorlundaskap”, och bilden att invandrare är en från svenskar avvikande och homogen grupp.

I propositionen anges att Sverige är ett land präglat av kulturell och etnisk mångfald, och att denna mångfald bör vara utgångspunkt för den generella politikens utformning och genomförande på alla samhällsområden och nivåer. Särskilda åtgärder som riktar sig till invandrare som grupp bör begränsas till insatser och åtgärder som kan behövas under den första tiden i Sverige. Sedan dess har verksamhet och politik inom integrationsområdet förändrats, till exempel genom propositionen Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering (prop.2009/10:60) och Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35). De grundläggande utgångspunkterna ligger dock fast och senast i budget-propositionen för 2021 klargör regeringen att målet för integrationspolitiken uppnås främst genom generella åtgärder för hela samhället, som kompletteras med riktade åtgärder (prop. 2020/21:01, kap 3, s 7).

Det samma gäller målet för integrationspolitiken – lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Målet har förändrats i flera steg sedan 1997, exempelvis i budgetpropositioner för 2001, 2003 och 2008 samt i samband med hanteringen av dessa, men inte avseende de grundläggande utgångspunkterna.

Det ska vara behovet i sig, och inte det faktum att en person har invandrat till Sverige, som motiverar åtgärder. Utgångspunkter om Sverige som ett samhälle av etnisk och kulturell mångfald, om denna mångfald som grund för den generella politikens utformning och om alla människors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund, ligger i högsta grad fortfarande till grund för regeringens politik.

Stockholm den 4 november 2020

Åsa Lindhagen