Polisens kombattantstatus
Svar på skriftlig fråga 2024/25:574 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:574 Polisens kombattantstatus
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:574 av Katja Nyberg (SD)
Polisens kombattantstatus
Katja Nyberg har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att polisen ska bli en viktig del av Sveriges väpnade försvar eller om jag anser att polisen bör inta en civil och därmed mer defensiv roll vid ett väpnat angrepp mot Sverige.
Under senare år har det säkerhetspolitiska läget allvarligt försämrats. Även den inre säkerheten i Sverige är utsatt för stora påfrestningar. Regeringen ser mycket allvarligt på detta och agerar på flera fronter för att säkerställa Sveriges beredskap i såväl krig som fred.
Som ett led i detta arbete tillsatte regeringen i oktober 2023 en utredning med uppdrag att föreslå åtgärder som stärker Polismyndighetens och Säkerhetspolisens förmåga att genomföra sina uppgifter vid kriser och andra samhällsstörningar i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst i krig
(dir. 2023:143).
En av frågorna som utredningen ska ta ställning till är vilka uppgifter och vilken folkrättslig ställning som polisen ska ha i krig. I krig görs skillnad på väpnade styrkor och civila. De väpnade styrkorna består av stridande (kombattanter) och icke-stridande (icke-kombattanter). I princip får endast kombattanter delta i en väpnad konflikt. Civila ska lämnas utanför de aktiva striderna. Enligt den nuvarande ordningen förväntas polisen vid krig dels fortsätta utföra sitt civila uppdrag, dels delta i det väpnade försvaret av landet. Polisen växlar således folkrättslig status, mellan kombattant och civil, beroende på uppgifternas karaktär. Utredningen ser nu över om denna ordning ska bestå eller förändras, och i så fall vilken folkrättslig status polisen bör ha. Frågan är komplex och innefattar avvägningar mellan bland annat behovet av att ta poliser i anspråk för det väpnade försvaret, polisens förmåga att utföra sitt civila uppdrag och skyddet för civilbefolkningen.
Syftet med utredningen är att stärka polisens beredskap och att ge polisen de bästa möjliga förutsättningarna för att kunna utföra sitt uppdrag, såväl i krig som i fred. Jag vill inte föregå utredningens överväganden utan ser nu fram emot utredningens förslag, som ska presenteras i april 2025.
Stockholm den 18 december 2024
Gunnar Strömmer
Skriftlig fråga 2024/25:574 av Katja Nyberg (SD) (Besvarad 2024-12-18)
Fråga 2024/25:574 Polisens kombattantstatus
av Katja Nyberg (SD)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Den pågående utredningen dir. 2023:143 ska bland annat se över polisens folkrättsliga status. Frågan, som utretts ett flertal gånger sedan 1970-talet, fäster enligt det nuvarande uppdraget ett betydande fokus på juridisk teori och mindre på säkerhetspolitisk kontext. De tidigare utredningarna från 1975, 1984, 1998 och 2002 visar tydligt på att juridiken ger ett brett tolkningsutrymme kring folkrättsstatusen beroende på hur direktiven utformas.
En intressant aspekt i de nuvarande utredningsdirektiven är slutsatsen att Sverige ska dra lärdomar av Ukraina. Man fokuserar på uniformer och juridisk nomenklatur i stället för att fokusera på konkreta åtgärder som stärker svensk polis i uppdraget att upprätthålla lag och ordning under krig och som ökar chanserna att överleva första stridskontakten med en eventuell fiende på svensk mark.
Erfarenheterna från Ukraina visar tydligt på Rysslands likgiltighet inför både konventioner och fördrag som syftar till folkrätt. Rysslands fullskaliga angrepp på Ukraina den 24 februari 2022 påbörjades med sabotageförband och infiltration, och det är sannolikt att den svenska poliskåren kommer att stå inför just detta.
Jag delar givetvis bedömningen att svensk lagstiftning ska vara trovärdig och bygga på utredningar. Samtidigt anser jag att det bör göras en helhetsbedömning utifrån en säkerhetspolitisk kontext, men den får inte tumma på poliskårens säkerhet. Signalvärdet bör vara att svensk polis ges bästa möjliga förutsättningar att dels kunna upprätthålla lag och ordning i såväl fred som krig, dels erhålla kompetens och utrustning för att skydda medborgarna och demokratin.
Poliskåren är medborgarnas främsta skydd, och den ska behandlas därefter. En möjlig civil kombattantstatus kommer sannolikt att försvaga poliskårens krigsförberedande fokus och sänder signaler att poliskåren i Sverige inte utgör ett hot.
Med tanke på erfarenheterna från Ukraina vill jag ställa en fråga om polisens roll i försvaret av Sverige till justitieminister Gunnar Strömmer:
Avser ministern ta några initiativ för att polisen ska bli en viktig del av Sveriges väpnade försvar eller anser ministern att polisen bör inta en civil och därmed mer defensiv roll vid ett väpnat angrepp mot Sverige?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.