Polisens arbetsvillkor och polisyrkets attraktivitet
Svar på skriftlig fråga 2020/21:715 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:715 av Katarina Brännström (M) Polisens arbetsvillkor och polisyrkets attraktivitet
Katarina Brännström har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förbättra polisens arbetsvillkor, med anledning av det som framkommit i Polisförbundets undersökning.
En viktig utgångspunkt i diskussionen om polisernas arbetsförhållanden är ett korrekt faktaunderlag. Polisyrket är attraktivt, vilket bevisas av att antalet poliser ökar, allt färre slutar och att många av de poliser som slutat har återanställts. Vid halvårsskiftet var vi halvvägs till målet om 10 000 fler polisanställda år 2024.
Den 23 november anställdes nära 600 nyutbildade poliser, som stärker polisverksamheten i hela landet. Det har aldrig tidigare funnits så många poliser i Sverige. Nästa år kommer nära 1 400 nya poliser ut från utbildningen. Det innebär en förstärkning med närmare 2 000 nyutbildade poliser det närmaste året.
Vi förbättrar villkoren och under vår tid i regering har polisernas genomsnittliga grundlön ökat med 5 000 kr per månad. Ersättningen för obekväm arbetstid har under året höjts kraftigt och villkoren för exempelvis hundförare och poliser som ingår i särskilda insatser har förbättrats.
Jag vill också lyfta fram utvecklingen av ingångslöner för de nya poliserna som examineras från polisutbildningen. Den kollektivavtalade ingångslönen 2014 var 21 300 kronor i månaden. Den kull som anställdes för ett par veckor sedan kommer i genomsnitt att få 27 100 kronor i månaden i ingångslön. Det är en ökning med 5 800 kronor.
Det vore naturligtvis bra om alla platser på polisutbildningen fylldes men jag vill påminna om att det har skett rekordökningar av antalet sökande till polisutbildningen och antalet antagna har mer än fördubblats de senaste åren. Regeringen har också ökat utbildningskapaciteten genom att starta två nya polisutbildningar och initierat en ny snabbare antagningsprocess till polisutbildningen.
Regeringen är överens med samarbetspartierna om satsningen på 10 000 fler polisanställda och att attraktiviteten i polisyrket ska öka. I dagsläget sker tillväxten snabbare än prognosen och enligt Polismyndigheten kommer målet att nås.
Stockholm den 2 december 2020
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2020/21:715 av Katarina Brännström (M) (Besvarad 2020-12-02)
Fråga 2020/21:715 Polisens arbetsvillkor och polisyrkets attraktivitet
av Katarina Brännström (M)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Antalet poliser har ökat de senaste åren, men polistätheten i Sverige är fortfarande relativt låg. Det finns 198 poliser per 100 000 invånare, vilket kan jämföras med när det var som bäst år 2010, då siffran var 216. I EU ligger Sverige i botten.
Tyvärr har även en ökning skett av antalet poliser som slutar i förtid, det vill säga innan de har fyllt 61 år. År 2017 var det flest, då 450 poliser slutade i förtid; i fjol var det 367. Likaså stod många platser tomma på Polishögskolan: Av 1 020 platser utnyttjades endast 606 i våras, och i höst är det 773 tomma platser. Allt detta påverkar polisyrkets attraktivitet.
I två Novusundersökningar har Polisförbundets medlemmar svarat på frågor om sitt arbete. Där framkommer flera intressanta svar, till exempel säger fyra av tio poliser att de planerar att lämna polisyrket, bland annat för att lönen är dålig, för att löneutvecklingen är svag och för att arbetsbelastningen är stor. Sju av tio av dem som svarat menar att deras avdelningar sällan eller aldrig har tillräcklig bemanning för att klara verksamhetens krav.
Min fråga till statsrådet Mikael Damberg är:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att förbättra polisens arbetsvillkor, med anledning av det som har framkommit i Polisförbundets undersökningar?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.