Polisanställdas utsatthet relaterad till tjänsten

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1589 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
Ju2020/00448 Justitiedepartementet Inrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1589 av Alexandra Anstrell (M) Polisanställdas utsatthet relaterad till tjänsten

Alexandra Anstrell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra stödet till de utsatta inom polisen så att färre lämnar sitt arbete inom myndigheten.

Låt mig börja med att slå fast att polisanställda och alla andra ska ha en trygg och säker arbetsmiljö. Det är en förutsättning för att poliser och andra offentliganställda ska kunna fullgöra sina uppdrag, och här har även arbetsgivaren ett ansvar att förebygga hot och våld mot anställda.

För att fortsätta stärka polisanställdas arbetsvillkor och säkerhet har Polismyndigheten, på regeringens uppdrag, intensifierat arbetsmiljöarbetet. Exempelvis genomförs fysiska skyddsåtgärder i form av bland annat skottsäkra glas i receptioner, kroppsburna kameror, förstärkt belysning och staket vid personalparkeringar. Polismyndigheten har avsatt en särskild pott med pengar på 50 miljoner kronor per år för dessa åtgärder. Rikspolischefen har också gett myndighetens säkerhetsavdelning i uppdrag att stärka skyddet av medarbetarna.

Regeringen har även vidtagit lagstiftningsåtgärder för att stärka skyddet för bland annat polisanställda. Den 1 januari 2020 trädde det nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet i kraft. Det straffbelägger att under vissa förutsättningar angripa eller på annat sätt störa till exempel polisinsatser.

Vidare infördes den 1 januari i år en ny bestämmelse i polislagen som innebär att polisens möjligheter att kroppsvisitera personer som förhörs utvidgas. Ett annat exempel är införandet av nya regler om tjänstekort, som gör att polisanställda inte längre behöver exponera hela sitt namn och personnummer i sin tjänsteutövning.

En viktig utgångspunkt i diskussionen om polisernas arbetsförhållanden är ett korrekt faktaunderlag. Personalomsättningen för poliser är 3,1 procent och för civilanställda 7,0 procent. Det ger ett snitt på 4,5 procent i myndigheten. Enligt Arbetsgivarverket var personalomsättningen under 2019 i staten 12 procent. Det visar att det i jämförelse med andra statliga verksamheter är få polisanställda som lämnar sin anställning.

Med detta sagt, för en trygg arbetsmiljö är det förstås avgörande att poliserna blir fler. Vid det senaste årsskiftet fanns det fler polisanställda än någonsin tidigare. Antalet poliser kommer fortsätta att öka under de kommande åren. Regeringens mål är 10 000 fler polisanställda 2024 jämfört med 2016 och vi är på god väg, under 2020 var vi mer än halvvägs.

Avslutningsvis, regeringen och Polismyndigheten har vidtagit flera åtgärder för att förbättra villkoren och för att säkra arbetsmiljön, men ytterst har Polismyndigheten som arbetsgivare ansvaret för de anställdas arbetsmiljö. Jag och regeringen fortsätter att följa frågan noga.

Stockholm den 10 februari 2021

Mikael Damberg

Skriftlig fråga 2020/21:1589 av Alexandra Anstrell (M) (Besvarad 2021-02-10)

Fråga 2020/21:1589 Polisanställdas utsatthet relaterad till tjänsten

av Alexandra Anstrell (M)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Brå skriver i rapporten i Polisanställdas utsatthet relaterad till tjänsten att det sammantaget är 40 procent av de polisanställda som uppgett att de har utsatts för ett eller flera påverkansförsök de senaste 18 månaderna. Med otillåten påverkan menas olika former av påtryckningar som syftar till att påverka myndighetsanställda i deras tjänsteutövning.

Ett rättssamhälle förutsätter att myndigheternas anställda tillåts utföra sitt uppdrag, vilket försvåras om de utsätts för exempelvis trakasserier, hot, våld eller skadegörelse. Det är vanligt att de utsatta till följd av påverkan förändrar sitt beteende i privatlivet, men också att de byter eller lämnar sitt uppdrag.

En annan vanlig konsekvens är att det fått dem att tveka inför en åtgärd, och det är nästan lika vanligt att det fått dem att undvika en arbetsuppgift. För de flesta utsatta är dessa konsekvenser inte enstaka företeelser. Exempelvis uppger tre av fem av de som bytt eller lämnat sitt uppdrag att de har gjort det vid flera tillfällen, till följd av utsatthet.

De allra flesta som utsatts och haft behov av stöd uppgav att de fått någon form av stöd av sin arbetsgivare, men mellan 22 och 29 procent uppgav att de inte fått det stöd de behövde.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder för att förbättra stödet till de utsatta inom polisen så att färre lämnar sitt arbete inom myndigheten?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.