Polisanmälan av den nationella säkerhetsrådgivaren

Svar på skriftlig fråga 2025/26:483 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2025/26:483 Polisanmälan av den nationella säkerhetsrådgivaren

till Statsminister Ulf Kristersson (M)

 

Svar på frågorna 2025/26:483 och 2025/26:484 av Laila Naraghi (S) Polisanmälan av den nationella säkerhetsrådgivaren

Laila Naraghi har frågat statsministern varför den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren inte polisanmäldes av Regeringskansliet och när beslutet att inte göra en anmälan fattades.

Frågorna har överlämnats till mig.

Enligt lagen om offentlig anställning (1994:260) ska statliga arbetsgivare i vissa fall anmäla den som är skäligen misstänkt för att ha begått brott i tjänsten till åtal. När det gäller arbetstagare som är anställda genom beslut av regeringen är det Statens ansvarsnämnd som beslutar om åtalsanmälan. Om det uppkommer en fråga som ska prövas av nämnden ska frågan anmälas dit av arbetsgivaren. I Regeringskansliet är det förvaltningschefen som har den uppgiften.  

Efter att Regeringskansliet fick information om händelsen på Gällöfsta konferensanläggning utreddes den av Regeringskansliet. Bedömningen gjordes att den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren inte hade agerat brottsligt. Det var därför inte aktuellt att göra en anmälan till Statens ansvarsnämnd.

Bedömningen att någon anmälan inte var aktuell gjordes således efter att händelsen utretts av Regeringskansliet.

Stockholm den 18 februari 2026

 

Gunnar Strömmer

Skriftlig fråga 2025/26:483 av Laila Naraghi (S) (Besvarad 2026-02-18)

Fråga 2025/26:483 Polisanmälan av den nationella säkerhetsrådgivaren

av Laila Naraghi (S)

till Statsminister Ulf Kristersson (M)

 

Statsministerns vän Henrik Landerholm utsågs som bekant tidigare under mandatperioden till nationell säkerhetsrådgivare. Den tidigare säkerhetsrådgivaren misskötte sin tjänsteutövning, vilket innebar risk för Sverige. En av flera frågor som därmed aktualiserats är regeringens skadebedömningar.

I Dagens Nyheter omnämns en skadebedömning från den 21 mars 2023, som statsministerns kansli gjort med anledning av Landerholms misskötsel av hemliga uppgifter.

Enligt justitieministerns svar på interpellation 2025/26:286 handlar den aktuella skadebedömningen om en händelse som inträffade när den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren besökte Gällöfsta konferensanläggning. Skadebedömningen har tagits fram inom Regeringskansliet och innehåller en redogörelse för och bedömning av det inträffade. När Regeringskansliet fick kännedom om händelsen vidtogs flera åtgärder för att hantera situationen. En av åtgärderna var att det gjordes en skadebedömning.

Det finns en skyldighet för en myndighet att anmäla misstankar om vissa brott. Enligt lagen om offentlig anställning (LOA) ska den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott anmälas. Anmälningsplikten gäller bland annat misstankar om att någon av oaktsamhet röjt en hemlig uppgift, vilket det ju handlade om eftersom det fanns en misstanke om att säkerhetsrådgivaren kunde ha röjt hemlig uppgift.

Enligt medieuppgifter valde dock statsministerns kansli att inte följa anmälningsplikten, och man polisanmälde således inte statsministerns vän. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsminister Ulf Kristersson, i statsministerns egenskap av myndighetschef för dels Statsrådsberedningen, dels hela Regeringskansliet:

 

Varför polisanmäldes inte den nationella säkerhetsrådgivaren?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.