Polisanmälan av brott i skolan
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2216 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:2216 av Alexandra Anstrell (M)
Polisanmälan av brott i skolan
Alexandra Anstrell har frågat justitie- och migrationsministern om han avser att vidta några åtgärder för att skolan inte ska vara ett eget parallellt samhälle och att alla brott ska polisanmälas oavsett var de sker. Frågan har överlämnats till mig.
Jag vill inleda med att understryka betydelsen av trygghet och studiero i alla skolor för elevernas utveckling och lärande. Kränkningar, hot och våld mot barn, elever eller personal får aldrig accepteras. Skolväsendet är både en del av samhället och en spegel av det. De lagar och regler som gäller för samhället i övrigt gäller också i skolväsendet. Det är naturligtvis särskilt allvarligt när brott begås i skolan. Statens skolverks rekommendation är att rektor från fall till fall avgör om en polisanmälan ska göras vid misstankar om brott. Utöver detta ska all personal i förskolan och skolan som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa anmäla det till Socialnämnden. Det är av stor vikt att skolan har rutiner för att anmäla brott som begås i skolan och att de drabbade får den hjälp och det stöd de behöver. Att som regel anmäla alla misstankar om brott i förskolan och skolan väcker dock frågor om lämplighet med hänsyn till bland annat barnets ålder och Polismyndighetens resurser.
Brottsförebyggande rådets rapport Skolundersökningen om brott utgör ett viktigt kunskapsunderlag om utvecklingen av elevers självrapporterade utsatthet för och delaktighet i brott. Frågor om utsatthet för brott i skolmiljön är en del av arbetet med trygghet och studiero. Utbildningen i skolan ska enligt skollagen (2010:800) utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Som med mycket annat i skolan behövs både tydliga bestämmelser och ett systematiskt arbete för att nå de resultat vi eftersträvar.
Regeringskansliet beslutade i februari 2020 att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk om trygghet och studiero i skolan (U2020/00707). Utredaren skulle lämna författningsförslag för att elever som hotat eller utsatt andra elever eller skolpersonal för våld lättare ska kunna stängas av eller omplaceras. Uppdraget har redovisats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Skolan kan göra mycket men inte allt. Forskning framhåller betydelsen av att klara av skolan som en skyddsfaktor både när det gäller risker att hamna i kriminalitet och att utsättas för brott. För att skolan ska vara framgångsrik i sitt uppdrag att ge alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet visar forskning att det är viktigt att skolan fokuserar på kärnuppdraget. Tidiga insatser och arbete för att alla elever ska nå kunskapskraven blir därför tillsammans med stödinsatser, elevhälsoarbete, trygghet och studiero, inkludering m.m. utgångspunkten för skolans brottsförebyggande arbete. Även våldsförebyggande arbete samt skolans planering och organisering av den fysiska pedagogiska miljön kan verka brottsförebyggande, liksom arbetet med kunskapsövergripande ämnesområden som alkohol, narkotika, dopning och tobak.
Samverkan mellan skolan, socialtjänsten och Polismyndigheten utifrån givna roller och mandat har också betydelse. Regeringen har gett Skolverket och Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Särskilda insatser riktas mot riskgrupper bland barn och unga i socialt utsatta områden samt barn och unga som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck (U2017/01236/GV). Uppdraget ska slutredovisas senast den 16 juni 2023. När det gäller insatser riktade specifikt till unga som har begått brott och behöver hjälp för att vända riktning finns olika lokala samverkansformer mellan framför allt skola, socialtjänst och polis.
Vårt arbete med att stärka tryggheten och studieron fortsätter. Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och ha studiero i skolan. Lärare ska känna att de har samhällets stöd när de agerar för att upprätthålla trygghet och studiero i enlighet med skollagen.
Stockholm den 24 mars 2021
Anna Ekström
Skriftlig fråga 2020/21:2216 av Alexandra Anstrell (M) (Besvarad 2021-03-24)
Fråga 2020/21:2216 Polisanmälan av brott i skolan
av Alexandra Anstrell (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Skolundersökningen om brott (SUB) 2019 visar att nästan hälften (48 procent) av eleverna uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. Tjejer och killar uppger utsatthet för brott i ungefär lika stor utsträckning. När det gäller de platser där de tillfrågade eleverna uppger att de utsatts för brott visar resultaten att detta ofta sker i skolmiljön.
Skolan är den vanligaste brottsplatsen för både lindrig och grövre misshandel samt för fysiska sexuella kränkningar bland killar. Sedan 2015 har andelen som uppgett utsatthet för lindrig misshandel i skolmiljö ökat, både bland tjejer (från nästan 38 procent 2015 till drygt 47 procent 2019) och killar (från drygt 58 procent till drygt 65 procent). Bland eleverna är det vanligt att oro för brott medfört att man hållit sig borta från skolan en hel dag, undvikit att gå ut kvällstid eller undvikit specifika personer eller platser under 2019.
Riksdagens ombudsmän (JO) har i flera ärenden ställt sig kritisk till att skolor polisanmäler unga elever. Grundtanken är att ansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas mot unga som begår brott i första hand vilar på socialtjänsten och inte på rättsväsendet.
Om en skola, eventuellt efter samråd med polisen, kan förutse att en utredning inte kommer att ske med anledning av en polisanmälan, anser JO att skolan bör avstå från att göra en sådan anmälan. JO anser vidare att en bedömning av om en polisanmälan ska göras ska ske i det enskilda fallet.
Enligt skollagen ska barnets bästa vara utgångspunkt i skolans verksamhet. Detta ska vara utgångspunkt vid bedömningen av vilka åtgärder som ska vidtas när minderåriga elever begår brott i skolan. Detta överensstämmer med barnkonventionen enligt vilken det vid alla myndighetsåtgärder som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
Det finns kommuner som antagit en handlingsplan eller liknande som är tydlig med att alla brott i skolan ska polisanmälas. En del andra kommuner gör det inte.
Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att skolan inte ska vara ett eget parallellt samhälle och att alla brott ska polisanmälas oavsett var de sker?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

