Personuppgiftsskydd i familjerättsliga processer

Svar på skriftlig fråga 2020/21:616 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:616 av Mikael Eskilandersson (SD)
Personuppgiftsskydd i familjerättsliga processer

Mikael Eskilandersson har frågat mig om jag anser att personuppgiftsskyddet fungerar väl i de familjerättsliga processerna, sett till de fall där särskilt skydd av barn behövs, eller om det finns behov av förbättringar kring detta.

Låt mig inleda med att understryka vikten av att den som har skyddade personuppgifter och vänder sig till en myndighet eller domstol känner sig trygg med att uppgifterna hanteras på ett korrekt och säkert sätt. Som justitieminister kan jag inte kommentera enskilda fall. Jag vill dock framhålla betydelsen av en generell reglering som erbjuder utsatta personer ett starkt personuppgiftsskydd, och det gäller förstås även barn.

Regeringen arbetar aktivt för att stärka personuppgiftsskyddet för hotade och förföljda personer. Den 1 januari 2019 infördes ett nytt skyddsinstitut, skyddad folkbokföring, som ger ökad trygghet för denna utsatta grupp. Samtidigt infördes regler om förstärkt sekretess för vissa uppgifter om personer med skyddad folkbokföring som är parter i mål och ärenden hos myndigheter och domstolar. För den som är utsatt finns även andra skyddsåtgärder, som sekretessmarkering och fingerade personuppgifter. Vidare innehåller offentlighets- och sekretesslagen särskilda bestämmelser om sekretesskydd för enskilda i olika offentliga verksamheter, bl.a. i familjerättsliga mål och ärenden hos domstolarna.

2014 års vårdnadsutredning lämnar bl.a. förslag som syftar till att stärka skyddet för utsatta föräldrar och barn i familjerättsliga mål. Förslagen innebär att domstolsprocesser om bl.a. vårdnad, boende och umgänge ska kunna inledas även vid en domstol i annan ort än hemvistorten, för att inte valet av domstol ska avslöja var barn eller föräldrar med skyddade personuppgifter är bosatta. Det pågår ett arbete med att ta fram en lagrådsremiss utifrån de förslag utredningen lämnar och målsättningen är att lagrådsremissen ska kunna beslutas i början av nästa år.

Det är vidare viktigt att de aktörer som hanterar skyddade personuppgifter har de kunskaper och verktyg som krävs för att tillämpa reglerna. För att tillgodose detta erbjuder Domstolsakademin och Domstolsverket utbildningar i bl.a. sekretessfrågor för domare och annan domstolspersonal som handlägger familjemål. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd ansvarar för att tillhandahålla information om skyddade personuppgifter till socialnämnderna.

Lagstiftningen ger alltså redan i dag ett starkt personuppgiftsskydd för utsatta barn och föräldrar och regeringens ambition är att skyddet ska stärkas ytterligare. Regeringen kommer under mandatperioden att arbeta med dessa frågor med fortsatt hög ambition.

Stockholm den 2 december 2020

Morgan Johansson