Patientsäkerhet
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1219 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1219 Patientsäkerhet
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på fråga 2024/25:1219 av Samuel Gonzalez Westling (V)
Patientsäkerhet
Samuel Gonzalez Westling har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta med anledning av riskerna för patientsäkerheten i Gävleborg.
Jag vill börja med att tacka Samuel Gonzalez Westling för frågan och för hans engagemang i patientsäkerhetsfrågan. Jag blir bekymrad när jag får höra om de risker som beskrivs. Att hälso- och sjukvårdspersonal slår larm om bristande patientsäkerhet, hög arbetsbelastning och etisk stress ska tas på allvar. Personalens röst är avgörande för att upprätthålla en trygg, säker och fungerande hälso- och sjukvård.
Införandet av nya journalsystem behöver föregås av en noggrann risk- och konsekvensanalys. Det är sjukvårdshuvudmännen, med direktvalda politiker på kommun- och regionnivå med beskattningsrätt, som ansvarar för att tillhandahålla god hälso- och sjukvård i enlighet med bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Av patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår att vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård upprätthålls, samt att vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Ansvaret omfattar även att fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9). Gällande ansvaret som arbetsgivare så ska vårdgivaren se till att programvara och system är lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav (AFS 2023:11).
Det är också viktigt att dimensionera kompetensförsörjningen på ett patientsäkert sätt så att man använder rätt kompetens på rätt plats. Medicinska sekreterare har en viktig roll i vårdkedjan. Även här är det vårdgivarens ansvar att säkerställa att medicinska sekreterare anställs i den omfattning som behövs för att säkerställa patientsäkerheten.
Regeringen har på nationell nivå gett Socialstyrelsen i uppdrag att, inom ramen för sitt ansvarsområde och det pågående arbetet med den nationella handlingsplanen för patientsäkerhet, fortsätta, samordna och förstärka det nationella arbetet på patientsäkerhetsområdet (S2024/02156). Myndigheten har nyligen uppdaterat den nationella handlingsplanen så att kommuner, regioner och vårdgivare genom att utforma egna handlingsplaner kan fastställa prioriteringar och mål för sitt arbete med patientsäkerhet. Av planen framgår bl.a. att vårdgivare når en god riskhantering och beredskap genom att analysera risker och skapa beredskap för störningar i bl.a. IT-miljön.
Stockholm den 4 juni 2025
Acko Ankarberg Johansson
Skriftlig fråga 2024/25:1219 av Samuel Gonzalez Westling (V) (Besvarad 2025-06-04)
Fråga 2024/25:1219 Patientsäkerhet
av Samuel Gonzalez Westling (V)
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Läget är nu mycket allvarligt inom sjukhusvården i Gävleborg, men också inom primärvården. Det är i dag oklart hur många patienter som inte får den vård de behöver och vilka konsekvenser det får.
Personalen har slagit larm om risker med patientsäkerheten och den etiska stress som det medför. Riskerna beror på det illa förberedda införandet av journalsystemet Cosmic. Allt detta innebär att diktaten, det vill säga läkarens inspelade journalanteckningar, inte kommer in i patientjournalen på flera månader och att till exempel inbokade uppföljningar och läkartider kan missas. Detta sker trots att det finns mål om att föra in diktat inom tre dagar från att de spelats in. Vårdpersonal har slagit larm gång på gång men upplever att larmen inte tas på allvar. Där de blivit hörda går det alldeles för sakta, vilket inte minst de liggande diktaten och de inkomna 6:6 a-anmälningarna visar. Den etiska stress de känner för patientsäkerheten ska de inte behöva bli utsatta för.
Just nu har onkologen i Gävle cirka 620 diktat liggande och har inte nått längre fram än till 1 april. På Bollnäs sjukhus ligger det drygt 3 500 diktat (medicin och operationscentrum) som ännu inte hunnit hanteras, och de har bara kommit fram till den 27 februari i högen av ohanterade diktat. På medicin i Hudiksvall är motsvarande siffra 2 000 diktat, och de är framme vid den 1 april. På Gävle sjukhus har de hela 3 960 diktat (internmedicin 1 175, specialmedicin 923, kardiologen 547, onkologen 620 och ortopeden 695) som väntar på att bli hanterade, där de äldsta är en månad. De akuta diktaten hinns med, men de tränger undan diktaten för andra vilket också kan ge stora konsekvenser.
I detta akuta krisläge ska verksamheten dessutom spara in 10 procent på administrativ personal. Det har slagit hårt mot verksamheten då man inte kan anställa personal, inte ens till medicinska sekreterare när man har vakanta tjänster. Detta förvärrar en redan allvarlig och mycket farlig situation, trots att den personalen ska vara prioriterad med anledning av de många liggande diktaten och den hårda arbetsbelastningen.
Läkarförbundet och Vision har skickat in varsin 6:6 a-anmälan, en begäran om arbetsmiljöåtgärder, till arbetsgivaren på grund av ökad, ohälsosam arbetsbelastning. Det här är omfattande brister som kan få allvarliga konsekvenser för invånarna i Gävleborg när de behöver vård. Att vårdpersonal inte får gehör för sin arbetssituation är också allvarligt.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Vilka initiativ avser statsrådet att ta med anledning av riskerna för patientsäkerheten i Gävleborg?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.