Patientlagen

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1100 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Dnr S2017/01854/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1100 av Cecilia Widegren (M) Patientlagen

Cecilia Widegren har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen kommer att förverkliga patientlagen med sitt fulla innehåll, och vilka konkreta åtgärder som jag avser att vidta för att utveckla patientlagen i syfte att patienternas rättigheter ska stärkas.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har haft regeringens uppdrag att följa patientlagens införande ur ett patient- och medborgarperspektiv. I uppdraget har ingått att fördjupa kunskaperna om vilka effekter patientlagen har haft i hälso- och sjukvården. Regeringen har nyligen mottagit slutrapporten från myndigheten och det pågår nu ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera förslagen i rapporten för att kunna ta ställning till ytterligare åtgärder.

För att stärka patientens ställning bedömer jag i likhet med Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att det finns behov av insatser inom ett antal områden. Regeringen har också redan tagit initiativ till insatser inom flera av de områden som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys lyfter fram i rapporten.

Den 16 mars i år beslutade regeringen t.ex. om ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården. Ett viktigt syfte med reformen är att effektivisera klagomålshanteringen så att patienterna snabbare får sina klagomål besvarade och att åtgärder vidtas för att förebygga vårdskador. Reformen ska också möjliggöra för Inspektionen för vård och omsorg att genomföra patientcenterade och riskbaserade tillsynsinsatser där behovet av tillsyn är som störst. Regeringen bedömer att det kommer att gynna patienter som inte själva har förmågan att klaga på vården.

Regeringen har också under 2017 tillfört ytterligare resurser till Inspektionen för vård omsorg för att myndigheten ska kunna utveckla tillsynen i hälso- och sjukvården.

Vidare stödjer regeringen utvecklingen av en mer patientcentrerad vård. Inom ramen för en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar, bedriver SKL tillsammans med landstingen ett innovationsarbete med syfte att utveckla nya patientcentrerade arbetssätt och metoder i primärvården. Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram patientversioner av nationella riktlinjer för ett antal kroniska sjukdomar. Syftet med detta är att stödja patienterna i dialogen med hälso- och sjukvården om vård och behandling. Socialstyrelsen arbetar även med att sprida relevanta vägledningar om ett gott bemötande i hälso- och sjukvården

Dessutom avser regeringen att verka för att ett antal landsting inleder en försöksverksamhet för att utveckla så kallade patientkontrakt. Patientkontrakten ska säkerställa att patienter med stora vårdbehov får den vård de har behov av inom en rimlig tid samt hjälp med att samordna sina vårdinsatser.

Avslutningsvis vill jag också gärna lyfta fram att regeringen nyligen har tillsatt en särskild utredare som utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) ska stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. En viktig utgångspunkt för detta arbete är att skapa en mer patientcentrerad vård.

Stockholm den 29 mars 2017

Gabriel Wikström

Skriftlig fråga 2016/17:1100 av Cecilia Widegren (M) (Besvarad 2017-03-22)

Fråga 2016/17:1100 Patientlagen

av Cecilia Widegren (M)

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Sverige placerar sig vid internationella jämförelser i mitten av 35 undersökta länder gällande patienternas rättigheter inom hälso- och sjukvården. Detta enligt den årliga mätningen genomförd av Euro Health Consumer Index. Att patientens ställning är alldeles för svag bekräftas därtill nu återigen av en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Patientlagen infördes av alliansregeringen 2014 och började gälla den 1 januari 2015. Detta i syfte att stärka patientens ställning och rättigheter inom vården. Alliansregeringen beslutade att det var viktigt att följa upp och utvärdera patientlagens genomförande och påverkan på vårdens förmåga att stärka patienternas ställning.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys sammanfattar i sin rapport patientlagens genomförande med orden ”lag utan genomslag”. Enligt uppgifter betonar myndighetens generaldirektör att huvudansvaret för detta misslyckande ligger hos politikerna, som måste prioritera patientlagen och patienternas rättigheter mycket högre.

Myndigheten lyfter i sin rapport bland annat fram att lagstiftningen är för otydlig, att målen är för oprecisa, att ansvaret är otydligt, att det är svårt att få en rättslig prövning och att det inte finns någon systematisk kontroll av att lagen följs. Vidare betonar myndigheten att detta är en viktig lag där det hänt alldeles för lite avseende genomförande och att det behövs nya tag och en samlad strategi.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:

 

På vilket sätt kommer statsrådet och regeringen att förverkliga patientlagen med sitt fulla innehåll, och vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta nu för att utveckla patientlagen i syfte att patienternas rättigheter ska stärkas?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.