Pajalagruvan
Svar på skriftlig fråga 2015/16:200 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
N2015/07489/FÖF | ||
Näringsdepartementet |
Närings- och innovationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:200 Pajalagruvan av Birger Lahti (V)
Birger Lahti har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att rädda Pajalagruvan och därigenom säkra dels arbetstillfällen, dels de investeringar som gjorts.
Inledningsvis kan jag bara beklaga att den tilltänkta verksamheten inte bar sig ekonomiskt. När det privata bolaget gick i konkurs gick också ett stort antal jobb förlorade. Gruvnäringen är konjunkturkänslig och beroende av världsmarknadspriset. Stiger det för närvarande mycket låga priset på järnmalm så kan det skapas nya förutsättningar att öppna och driva gruvverksamhet.
Den så kallade Pajalagruppen, som leds av landshövding Sven-Erik Österberg, bildades för att samordna statens, regionens och kommunens insatser med anledning av den uppkomna situationen med bolaget. I min roll som närings- och innovationsminister följer jag gruppens arbete noga. Även om många av de som förlorade sitt jobb vid gruvan har fått annat jobb i regionen, har jag stor förståelse för att situationen i Pajala kommun är bekymmersam.
Som närings- och innovationsminister och representant för ägaren av LKAB har jag varit tydlig gentemot LKAB att de bör pröva om det finns möjligheter till samverkan och synergier med gruvan i Kaunisvaara. Jag har informerats om att LKAB har övervägt olika alternativ, men att man hittills inte sett några möjliga lösningar. Beslut om LKABs operativa verksamhet fattas av bolagets styrelse. LKAB är ett affärsdrivande bolag och det är inom den ramen som styrelsen agerar.
Stockholm den 11 oktober 2015
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2015/16:200 av Birger Lahti (V) (Besvarad 2015-11-11)
Fråga 2015/16:200 Pajalagruvan
av Birger Lahti (V)
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Hösten 2014 gick gruvbolaget Northland Resources i konkurs vilket medförde att företaget lade ned gruvverksamheten i Kaunisvaara, den så kallade Pajalagruvan. Hundratals anställda sas upp och mycket stora investeringsvärden lades i träda. I samband med nedläggningen av Pajalagruvan tillsatte landshövdingen i Norrbottens län den så kallade Pajalagruppen med uppgift att verka för att samhällets resurser används på bästa möjliga sätt i spåren av Northland Resources konkurs. Landshövdingen har hävdat att man måste göra allt för att se till att Pajalagruvan kommer på fötter igen.
Under det år som gått sedan Pajalagruvan lades ned har stora delar av Northland Resources tillgångar sålts till investerare, däribland anrikningsverket. Fastigheter, nyttjanderätter, miljötillstånd, gruvkoncessioner och annat som är förenat med upprätthållande och innehav av gruv- och miljötillstånd ägs dock fortfarande av konkursboet.
Det har nu kommit till vår kännedom att ytterligare utrustning nyligen fraktats bort från gruvområdet, vilket indikerar att ytterligare försäljning av konkursboets tillgångar ägt rum. Den pågående avyttringen av utrustning försvårar möjligheterna att återuppta verksamheten vid Pajalagruvan, vilket motverkar Pajalagruppens ambitioner.
Vänsterpartiets ståndpunkt har hela tiden varit att staten bör ta sitt ansvar för Pajalagruvan. Vi anser att LKAB bör undersöka möjligheterna att ta över gruvan i syfte att säkra dels arbetstillfällen, dels de investeringar som gjorts. Regeringen har dock hittills varit avvisande till detta och hänvisat till Pajalagruppens arbete. Nu riskerar Pajalagruvan att avvecklas fullständigt vilket får stora negativa konsekvenser för närområdet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Vilka åtgärder har ministern vidtagit för att rädda Pajalagruvan och därigenom säkra dels arbetstillfällen, dels de investeringar som gjorts?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.