Översyn av regler för arv som går till Allmänna arvsfonden
Svar på skriftlig fråga 2021/22:823 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:823 av Betty Malmberg (M)
Översyn av regler för arv som går till Allmänna arvsfonden
Betty Malmberg har frågat justitie- och inrikesminister Morgan Johansson om han är beredd att inleda en översyn för att sänka och förtydliga beviskravet som idag gäller för avstående av arv efter den som saknar arvsberättigade släktingar och inte har skrivit testamente. Arbetet inom regeringen är fördelat så att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringen har i prop. 2020/21:139 Ett modernt regelverk för Allmänna arvsfonden föreslagit förändringar för att modernisera regelverket för fonden. I propositionen konstaterar regeringen bland annat att bestämmelsen om avstående av arv till närstående har funnits med väsentligen oförändrat innehåll i snart 100 år, från en tid då samhällets normer och värderingar såg annorlunda ut. I propositionen lämnade regeringen därför ett antal förslag om hur bestämmelsen om avstående av arv till närstående kunde moderniseras till nuvarande förhållanden. Det innebär bland annat att arv eller försäkringsbelopp som har tillfallit fonden kommer att kunna avstås till förmån för en sambo i fler fall än tidigare. Riksdagen har antagit förslaget och den nya lagen för Allmänna arvsfonden trädde i kraft den 1 juni 2021.
Mot bakgrund av att regelverket nyligen har setts över ser jag inte att det i dagsläget finns behov av att inleda en översyn för att se över beviskravet som gäller för avstående av arv efter den som saknar arvsberättigade släktingar och som inte har skrivit testamente.
Stockholm den 26 januari 2022
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2021/22:823 av Betty Malmberg (M) (Besvarad 2022-01-26)
Fråga 2021/22:823 Översyn av regler för arv som går till Allmänna arvsfonden
av Betty Malmberg (M)
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
I en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet den 27 december 2021 informerar advokat Thorulf Arwidson om de mycket höga beviskrav som i dag ställs då Kammarkollegiet avgör om arv ska få gå till någon eller några som stått en avliden nära. Detta gäller de omkring 600 dödsbon per år där den avlidne saknar arvsberättigade släktingar och inte skrivit testamente. Arven går då till Allmänna arvsfonden, som årligen får in cirka 800 miljoner kronor från dessa dödsbon.
Att den avlidne på olika sätt har framfört att denne velat att en viss person eller förening ska få tillgångarna räcker inte, om inte viljan uttrycks mycket tydligt nära i tiden före dödsfallet och dessutom till en trovärdig utomstående person. Även om alla i personens omgivning uppfattat att den avlidne hade en bestämd vilja går tillgångarna till Arvsfonden – om det inte kan styrkas att personen entydigt uttalat sin vilja. Inte heller räcker det att den avlidne tidigare uttryckt att denne inte ville att tillgångarna skulle tillfalla Arvsfonden, och det framstår som naturligt att personen måste ha haft en vilja att tillgångarna skulle tillfalla en viss person eller ideell sammanslutning.
Det framstår tydligt att bevisregeln är föråldrad och beviskravet alltför högt. Beviskravet bör sänkas så att det räcker att det görs sannolikt att den avlidne hade en viss sista vilja. I dag krävs det i Kammarkollegiets praxis att arvlåtarens vilja är styrkt, vilket är ett mycket högt beviskrav. Det kan till och med ifrågasättas att lagstiftaren en gång i tiden verkligen avsåg att ett så högt beviskrav skulle upprätthållas.
Eftersom myndighetens beslut inte kan överklagas kan frågan om vad som är ett rimligt och ändamålsenligt beviskrav inte prövas i domstol. Intresset att Arvsfonden tillförs medel bör många gånger få stå tillbaka för intresset att arvlåtarens verkliga vilja och även förmodade vilja respekteras. Å andra sidan bör beviskravet vara så högt att det inte inbjuder till bedrägliga försök att komma åt tillgångar i dödsbon.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Är ministern beredd att inleda en översyn för att sänka och tydliggöra beviskravet som i dag gäller för avstående av arv efter den som saknar arvsberättigade släktingar och inte har skrivit testamente?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.