Översyn av rätten till målsägarbiträde

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2940 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:2940 Översyn av rätten till målsägandebiträde

Ellen Juntti har frågat mig om jag avser att tillsätta en utvärdering gällande rätten till målsägandebiträde och i så fall när.

Det är viktigt att brottsoffer får det stöd och den hjälp i rättsprocessen som de behöver. Regeringen har därför tagit flera steg för att stärka stödet till brottsoffer. Kraven på målsägandebiträdens kunskaper och erfarenheter har skärpts. Brottsoffret ska kunna räkna med att den som är utsedd till målsägandebiträde normalt sett också är den som faktiskt företräder honom eller henne i processen. Det är därför inte längre möjligt för ett målsägandebiträde att lämna uppdraget vidare till kollegor utan att rätten har godkänt det. När det gäller sexualbrott har det förtydligats att ett målsägandebiträde ska förordnas så snart en förundersökning har inletts eftersom det är viktigt att stödet kommer tidigt i processen.

I hovrätten är huvudregeln sedan drygt tio år tillbaka att rätten tar del av inspelade förhör från tingsrätten. Nya förhör hålls sällan och det är ovanligt att målsäganden är på plats. Behovet av målsägandebiträde i hovrätten har därmed minskat. Med stöd av bland andra Moderaterna har riksdagen därför beslutat att ett målsägandebiträdes förordnande inte automatiskt ska kvarstå i hovrätten. Ett målsägandebiträde ska dock alltid förordnas om det finns behov av det. Oavsett om det finns ett målsägandebiträde har målsäganden rätt till information om processen. Till exempel ansvarar åklagaren för att, om det behövs, informera målsäganden om att hovrätten har beslutat att en person ska släppas från häktet.

Riksdagen har den 19 maj 2021 tillkännagett att regeringen bör göra en utvärdering av rätten till målsägandebiträde i överrätt. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Stockholm den 2 juni 2021

Morgan Johansson