Otryggheten bland kvinnor

Svar på skriftlig fråga 2019/20:155 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

A2019/01853/JÄM

Arbetsmarknadsdepartementet

Jämställdhetsministern samt ministern med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:155 av Ebba Hermansson (SD)

Otryggheten bland kvinnor

Ebba Hermansson har frågat mig om vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser vidta för att få bukt med kvinnors otrygghet.

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem som utgör ett hinder för kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättighet–erna. Jag instämmer i att det är oacceptabelt att kvinnor känner sig nödgade att ändra sina beteendemönster på grund av rädsla och att detta utgör ett hot mot jämställdheten.

För att skapa ett jämställt samhälle krävs breda insatser både på kort och lång sikt. Regeringen har tagit fram en tioårig sektorsövergripande nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel (2017–2026). En målsättning med strategin är ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld.

Inom ramen för strategin har Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att sprida och utveckla metoder i universellt våldsförebyggande arbete med barn och unga. Länsstyrelserna har i uppdrag att främja utvecklingen av våldsföre–byggande insatser på regional nivå. Regeringen har också ingått en jämställd–hetspolitisk överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Enligt överenskommelsen verkar SKL för att öka spridningen och implementeringen av våldsförebyggande arbete i skolan.

Regeringen har även tagit initiativ till skärpning av ett stort antal straff–rättsliga bestämmelser, vilket har stärkt det straffrättsliga skyddet för bl.a. kvinnor och barn. Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott har skärpts. Det innebär höjda minimistraff för brottstyper såsom grov misshandel och grovt olaga hot. Vidare har skyddet för den personliga integriteten stärkts genom att straffbestämmelserna om olaga hot och ofredande har förtydligats och moderniserats. Dessutom har skyddet mot trakasserier och förföljelse stärkts genom bl.a. en skärpt syn på överträdelser av kontaktförbud med elektronisk övervakning.

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. För den feministiska regeringen är det viktigt att arbeta för att mäns våld mot kvinnor ska upp–höra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Stockholm den 22 oktober 2019

Åsa Lindhagen